a —-——— —L— — 2 22292?2 2 0222098-6-e—— LL smsa På civillöjtnantens befallning började stadssoldaterna undersöka de marknadsstånd, som lågo intill restaurationen. — Efter en fjerdedels timme kommo de tillbaka samt anmälte, att bodarne voro alldeles tomma och att de ej sett till någon enda menniska annat än de, som befunno sig på gatan. Säljare och köpare voro verkligen så godt som uppställda på den plats, som bevakades af de båda soldattrupperna. Butikerna voro alldeles öde. Rödhalsen och civillöjtnanten passerade revy med hela denna folkhop, men den förre skakade på hufvudet. — Han är ej deribland! sade han med sorgsen ton. — Har ingen af dessa butiker någon bakport? frågade Giraud en af de soldater, som bevakade honom. — Nej, svarade soldaten, din chef skall derföre icke kunna undslippa oss, om han ock är gömd någonstädes härinne. Giraud höjde hufvudet och tycktes plötsligen lifvas af en hastig tanke. — Ah, det finnes ingen annan utgång än de som synas här, och ej heller någon enda menniska i butikerna! mumlade han. Borgaren från Rue de la Vannerie skulle således ha blif