Göteborgsposten – 27 juli 1860, sida 1

gjort Sicilien till ett af de rikaste länder; natic nalförmögenheten skulle snart ha återbefolkat ör men det skall nu dröja många år, innan slafveriet förnedrande kännemärken skola försvinna frå j detta folks anda och karakter. Hvarje god na tionalegenskap har förvändts och blifvit en las då återigen hvarje dåligt anlag raskt utvecklat: Lyckligtvis för sicilianarne, fanns der en sal som alla detta sataniska systems påfund ej kund förändra; och detta var sicilianska blodets tem peratur. Intet, om än så väl organiseradt syster af fysiskt elände, kunde sänka den så, att blode mistade all reaktionskraft. Då och då bröt de ut i hela sin medfödda arabiska kraft, kastand bort hvad som var förskämdt och bevarande på nyttfödelsens frö. Men det är just i dessa anfa af energi som ni kan se verkningarne af Bour bonernas dåliga regering. De mäktigaste verktygen voro elände, okun nighet, korruption och förskräckelse — samm recept som Van Amburgh begagnar för att täm ja vilda djur. Hunger står först på listan. Det var svår nog att använda detta medel i ett land, så bör digt som Sicilien, men med hungern har doc det mesta blifvit gjordt, och med stor framgång såsom man kan se hos den ofantliga majoritete af folket. Landets politiska och ekonomiska om ständigheter voro ovanligt gynsamma. Oaktad bönderna år 1811 blifvit befriade från dagsverks skyldigheten, har dock feodaliteten ingenstädes Europa bibehållit flere af sina fel än på Sicilien De gamla aristokratfamiljerna ha förlorat all po litisk gemenskap med regeringen, men ha bibe hållit sina vidsträckta egendomar, och på feodal sätt, hvilket gör det nästan omöjligt att öfver flytta, försälja eller sönderstycka en egendom Samma har förhållandet varit med presterskapet och munkordnarnes ofantliga possessioner, hvilk äro till antal och rikedom åtminstone lika me dem, som en gång funnos i Spanien. De eg fullkomligt en tredjedel af Siciliens jord, unde det allt det öfriga tillhör 1,500 å 1,600 famil jer i mycket olika proportion, då en egendon kan omfatta större jordrymd än månget fursten döme i det tyska lapptäcket. En liten oberoen de egendomsegare, som i andra länder är s verksam och företagsam, är knappast känd hä på ön. Samlandet af så mycken jord på få hän der har gjort det omöjligt för dessa få, at rätt kunna sköta sin egendom, hvarföre denn: nästan alltid öfverlemnats åt förpaktare. Dessa som betala jemförelsevis litet arrende, sökte na turligtvis få så stor vinst som möjligt; och jag behöfver ej säga, att de lyckades. På hvarjt plats man kommer till i det inre af ön, finnei man två eller flera dylika familjer, som rikta sig, under det egendomsegarne sjelfve blifvit fatti. gare. Deras hus resa sig som jättar öfver då små kojor, hvari återstoden af befolkningen måst lefva. Denna senare är fördelad i två klasser ungefär en tredjedel är hvad man kallar ,,agri coli, folk som har ett litet kapital och arbeta i jorden, delande dess produkter med förpaktaren, under det de öfriga användas som arbetare bvilka lefva ur hand och i mun. De stora egendomsegarne på Sicilien vorc