ger sjelf, att han endast kunnat få detta resultat genom att i sin budget icke beräkna vissa utgifter, hvilka anses tör utomordentliga; och man får ej glömma, tillade hr Favre, att 400,000,000 fres voterades i sistlidne vecka för dylika utgifter. Efter att hafva utpekat det ihåliga i den finansiela ställningen, hänsyftade han i ganska direkta ordalag på regeringens förtryckande politik hemma. Han visade att genom en dylik stränghet hade Napoleon l1:stes tron blifvit slagen i spillror och Frankrike måst försona hans föregående segrar med beklagansvärda nederlag. Och det är just, fortfor hr Favre, derföre att jag i dag finner samma öfverdrift at koncentrerad makt, som jag anser det vara en pligt att, uti ett ögonblick då ett förtroendevotum begäres, kritisera dessa regeringens tendenser. Oaktadt presidentens, hr de Mornys afbrott, fortfor hr Favre och sammanställde slutligen Frankrike under första kejsardömet med Frankrike under republiken. Följden af det förra var två invasioner; det andra fördret tvenne gånger utländska inkräktare. Den konklusion man häraf kunde draga var att ett folk aldrig är mäktigt utom då det är fritt; att oberoende, värdighet, frihet i handling äro af långt mera värde än endast till utseendet outtömliga skatter; att då ett folk förlorat sin fribet, måste det oaflåtligt begära den åter och aldrig öfverlemna sig åt någon insöfvande säkerhet, tomma illusioner eller blind entusiasm. Om 1848 ej funnits, om det vore olagligt, då måsten j kalla tillbaka furstarne af Orleanska huset, åt dem lemna tillbaka kronan och det fädernearf ni beröfvat dem! Detta är ord, som ljuda af stål — men lämpliga för kejsardömet äro de ej!