Göteborgsposten – 26 juli 1860, sida 1

——— — 22 -2 TS Jag skulle skatta mig lycklig att få se er hos mig. Giraud böjde på hufvudet, utan att svara; han var synbarligen försänkt i djupa tankar. Borgaren i blåa tröjan hade stannat efter i restaurationen. Under det Babin tog afsked med soldaten, hade han närmat sig några personer, som voro sysselsatta med att spisa qvällsvard, och, 1 det han gick förbi bordet, vid hvilket de sutto, liksom händelsevis stött knifven ur handen på en af sällskapet. Den som rådde om den, hade med samma äfven böjt sig ned, så att deras hufvuden möttes under bordet. Borgaren hviskade ett par ord till den andre. Denne reste sig åter upp, som om han ej hört det ringaste, och mannen i blåa tröjan aflägsnade sig. — Farväl så länge, hr Jacques; godnatt, hr Thomas! sade Babin och tryckte händerna på sina båda vänner, hvilka likasom han då befunno sig midtpå gatan. . — Går ni icke med oss? frågade en af dem. — Nej, jag tittar inom hos pappa Martean, juveleraren, hvars butik ni ser der borta; jag har någonting att tala med honom om,