Göteborgsposten – 24 juli 1860, sida 1

NM————--.—n ——rZ— . ——— VA 0 har, just tillfölje af Tysklands begäran, Slesvig bibehållit svänderklassvalen, behatlit staåndsprivilegierna och satt tränga granser tor de borgerliga frioch rättigheterna, hvarigenom ridderskapet och godsegarne stå qvar vid makten. Monarkiens representationstorhällanden bero at folkantalet vch bidraget ull statsutgifterna. Härvidlag vjuter Sesvig samma rätt som konungariket Holstein och Lauenburg. i Emellertid är genom alla dessa de olika monarkidelarnes olika fortattningar Danmarks inre ställning svår. Enhet saknas och tyska torbundets rättigheter ofver en del at konungariket skola beständigt hota den skandinaviska nationaliteten. Dessutom ar det vudsenligt, att låta Slesvig längre stå qvari sin reaktionära ställning, hvilken torhindrar dess utveckling i kulvur och i materielt hänseende. Det saknar trycktrihet, närimgstribhet m. m., hvitket allt det tyska partiet, på ett så eget sävt trihevsälskande, vill torneka det att ta. Aristokratien förnekar sig icke, presterskapet ej heller. Båda hylla de obskurantismen, och folkets forhindrande från upplysning och borgerhg frihet är deras älskungstanke, här sammanknuten med ideen om ev Schleswig-Holstein. Det är i Slesvigs eget intresse, tull dess egen fördel, som Danmark måste draga gränsen bestamdare mellan områdena for Tysklands intlytande och icke-inflytande. Danmark må ste till sist, för att stärka sig sjelf, mot revolutionen göra en kontrarevolution. Det måste afskaka från sig de tyska hertigdöme: na Holstein och Lauenburg, förklara Danmarks gräns mot södern vara Eidern, norr om hvilken samma konstitution, samma törfattning samma välgörande fria lagstiftning må varg gällande för monarkien, dock med bibehållan: de för Slesvig af dess nationela ocht ren provinsiela rättigheter. Detta är Skandina vismens uppfattning af ställningen och är så ledes, långt ifrån att gå uti reaktionens och konservatismens ledband, just liberalismen: och frihetens parti. De, som bekaåmpa de och gifva tyska partiet rätt, hylla junkerdome och gå sjelfva, måhända utan att ha gjor sig derom någon föreställning, i tjensv ho: dem, som mest skada friheten, genom avt på taga sig hennes mask och drågt, under de de bära hennes mordvapen under kläderna. Vi öfvergå häritrån till de nordiska stater nas ställning till hvarandra och gentemot Tysk land, med särskildt tfästadt afseende vid de Skandinanismen ånyo hotande Slesvigska frågar a —L ee nen