Kapten La Chesnaye.) Historisk roman af Ernest Capendu. (Öfversättning från franskan). — Nej! nyckfull, om ni behagar. — En nyck, uttalad af en så vacker mun, är en befallning, som man icke skulle kunna vägra att lyda. Jag skall bära denna kandelaber in i ett annat rum. — Nej, inföll Catherine hastigt, ställ honom bakom mig, bredvid den som står vid andra fönstret. Hon visade härvid på den andra fönsterfördjupningen, som hon vände ryggen åt, der en kandelaber stod, som var alldelas lik den, öfver hvilken baronessan beklagat sig. — Jag lyder, återtog chevaliern, men med ett vilkor. — Hvad då? — Att ni, i utbyte mot den tjenst jag gör er, lofvar mig bära detta smycke, såsom ett minne af mig. Den unge mannen räckte fram asken med den brosch af turkoser, som han vunnit. ) Forts. från N:o 151—153, 157—159, 161—168,