Göteborgsposten – 20 juli 1860, sida 1

som embetsmannaklassen alltsedan år 1815 låtit inpränta hos sig vid universitetet, kunnat tränga ned bland den stora massan af folket, vinna stor utbredning och hos menige man åstadkomma en omhvälfning i känslor och begrepp, som man icke skulle tro det vara möjligt kunna på så kort tid försiggå. Men detta medel var också ett af de kraftigaste, man kan tänka sig. Gemene man grep tag i dylika skrifter och läste dem med den respekt han är van vid att hysa för det tryckta ordet, och med den tillit, som egde skäl för sig, alldenstund det var hans prest eller byskolmästaren, som lemnade honom boken i handom och anbefallte honom läsa densamma, loftalande dess innehåll. Men långt större var den inverkan, som de efter det slesvigholsteinska systemet afpassade skolböckerna utöfvade på de omyndiga barnen. Barnet läste dessa böcker dag ut och dag in, det lärde satserna utantill, lärären upprepade dem, presten stadfästade dem: huru skulle det då kunna tvifla på deras sanning? När barnet trädde ur skolan i lifvet, fortsattes bearbetningen medelst folkskrifter, hvilka förde i den riktning, som i skolan blifvit lagd. Vi vilja här nämna ett par skolböcker, hvilkas blotta titlar förråda deras ändamål: utträngandet af idken om Slesvigs hörande till Danmark: Kurze Beschreibung des Dänischen Staates, mit besonderer Beruchsichtigung der Deutschen Herzogthimer Schlesvig, Holstein und Lauenburg; år 1842 utgafs en Neues Lesebuch fir Schleswig-Holstein-Lauenburgische Volksschulen, hvaraf den del, som omhandlar geografien, börjar med en framställning af Tysklands georgrafiska förhållanden, och såsom det första landskapet i Tyskland beskrifves Schleswig. Och dessa böcker lästes, kommenterades i skolor, bestående af barn, som voro födda af danska talande föräldrar och i sina hem aldrig hörde annat än danska! Danska regeringen får nu plikta för sin underlåtenhet, att ej i tid sätta en dam mot detta germaniserande.