Göteborgsposten – 18 juli 1860, sida 1

de sin häst åt venster och aflägsnade sig i sir ordning. Laurent, som i början hastigt skyndat bort stannade plötsligt och dolde sig i mörkret bakom en bod. Han stack försigtigt fram hufvudet och tycktes med vaksamt öga spionera på kaptenen, med hvilken han nyss talat. Då han sedan såg denne med sin häst uppnå ett hus, hvilket låg på marknadsplatsen, log han belåtet. — llan går nog in till Jonas, mumlade han. Hvarföre skulle han dessutom misstro mig? han misstror ju ingen! Härvid började han med sina långa ben springa åt Bucis port till. Men det tyckes att, om Laurent hade ett skarpt öga, hade manen i röda kappan ett ännu skarpare, ty i samma ögonblick den förre lemnade sin observationspost och med ett språng försvann i mörkret, undslapp ett torrt hånskratt ryttarens läppar. Han reste derefter hästen med en beundransvärd skicklighet, lät honom dansa på bakbener och stötte sporrarne i hans sidor. Genom denna tvära rörelse stod hästen straxt midtemot porten Saint-Germain, som han nyss passerat. Med pilens snabbhet red han nu ut genom denna samma port och uppnådde på mindre än