Göteborgsposten – 14 juli 1860, sida 2

var hr de Villiers, ståthållarens af Paris civillöjtnant. För att kunna riktigt förstå hvad denna tjensteman hade att göra, få vi anmärka, att ståthållaren af Paris i första början hade sig uppdraget den politiska och finansiela förvaltningen i staden, grefskapet och ståthållaredömet Paris, der han vari konungens stad och ställe vid lagens skipande, utfärdade borgarenas privilegier och var Universitets ständige gynnare och beskyddare. Denne embetsmans makt och rättigheter, hvilken innehade första rangen i Paris näst efter konungen och herrarne af parlamentet och äfven egde rättighet att inför konungen förblifva betäckt liksom furstarne, hertigarne, pärerna och konungens ambassadörer, denne embetsmans makt och rättigheter, sade vi, voro ofantliga, och af sjelfva deras storhet uppkom såsom nödvändig följd en fördelning af de allmänna göromålen. Ståthållaren af Paris hade trenne löjtnanter till sin hjelp i utöfvandet af sitt embete; dessa trenne voro: kriminallöjtnanten, civillöjtnanten och löjtnanten de robe courte. Kriminallöjtnanten handhafde brottmålsprocesserna, dömde i sista instansen, fällde utslag öfver kroppsliga straff, landsflykt och böter. Civillöjtnanten skötte de civila göromålen i