Göteborgsposten – 10 juli 1860, sida 2

begagnades utan ratades af boskapen, såsom t. ex. tistlar m. m Enklaste beredningssättet vore att i styf jord, helst piplera, grätva en grop till 2 å 3 alnars djup, deri nedkasta de färska växterna samt ofver dem anbringa ett lerlager af 18 till 24 tums tjocklek, hvars tilltöje af massans hopdragning uppkomna sprickor omsorgsfullt tillsmetades. Salt bör dessutom bestås massan. Tal. ansåg visserligen surhö ej vara att högre värdera än. grönhö, men vid ett sådant beredningssätt vann man den stora fördelen att kunna tillvarataga många växtämnen äfven under dåligt bergningsvåder. i Ansåg att hvar och en, som så kunde hafva, borde förvandla allt sitt hö i brunhö; vore massan för stor kunde en del beredas tll grönhö, och i våta år borde beredningen af surhö särdeles uppmärksammas. Ansäåg sädesuttodring vara ett stort slöseri; men grönfodring deremot högligen att rekommendera. Då den för sektionen bestämda tiden redan var förfluten, upplöste ordföranden sektionen och framförde dervid sin och allas tacksamhet för de intressanta föredrag och värderika upplysningar, som under densamma blifvit delgitna. Allmän sammankomst (kl. Y,1—3 e. m.); ordförande f. d. statsrådet O. J. Fåhreus, V. ordf. ryttmästare P. Möller. Ordföranden tillkännagat för de församlade, att han ansett det vara sin pligti underdånighet genom chefen för civildepartementet underrätta H. M. Konungen om den hedersbevisning mötet tillämnat Landtbruksakademiens sekreterare, hr J. Ih. Nathorst, och å sin skrifvelse emottagit från cheten för civildepartementet ungefär följande telegram: Till Statsrådet m. m. Innehål:et at Statsrådets telegrafskrifvelse af gårdagen har jag haft den äran i underdånighet meddela H. M., som förklarat sig med nöje se den hedersbevisning, som Mötet tillämnat sekreteraren vid Kongl. Landtbruktakademien hr J. T. Nathorst, hvilket jag härmed har den äran tillkännagifva. Sedan församlingen erhållit del af denna skrifvelse, skreds till fortsatt handling om 6:te allmänna frågan, hvilken har detta innehåll: Hvilket inflytande hafva hypoteksföreningarne 1 de särskilda länen utöfvat på jordbruket? Doktor Engström förklarar, med erfarenhet af förhållandet i sin hemort, södra Kalmar län, att för dem, som klokt begagnat sig af hypotekslånen, ha dessa varit at stor nytta. Häradsh. Hessle yttrade om hypoteksföreningarnes verksamhet inom hans ort, Göteborgs och Elfsborgs län, att den der utöfvat ett särdeles helsosamt inflytande, i det hemmansegare genom desamma kunnat inlösa gamla, på egendomen tyngande skuldebref; genom hypotekslånen ha odlingarne i betydlig mån utvidgats och tillfölje deraf hemimanens värde fördubblats. En och annan låntagare har visserligen slarfaktigt förstört de erhållna penningarne, men han har dock åt en klokare efterträdare beredt förmåner derigenom att han bestridt kostnaderna för det upptagna lånet. Hypotekslånen ha dessutom obestridligen befordrat ordentlighet i liqvider och sparsamhet, i det de inbetalts genom besparingarne och i små poster. Med ett ord: Hypotekstöreningarnes inflytande har varit fördelaktigt. 1 Elfsborgs och Göteborgs län ha 8,000 hela mantal, i Skaraborgs län troligen !, mot de andra båda, eller 1,200 hemman ingått i en Hypoteksförening. Efter en beräkning af omkring 25,000 rdr pr hemman utgöra de hypotiserade egendomarnes jordvärde emellan 2—300 millioner, då till 1 fjol endast 9 millioner upplånats, eller so proc. af jordvärdet, hvilket betecknar en god ställning. Major Schantz förklarar, att utan hypoteksföreningarne skulle jordbruket ej kunnat gå framåt. 1 tal:s härad i Nerike ha 7, af