Göteborgsposten – 9 juli 1860, sida 1

— Ingen, min vän; men det är lätt att gissa. Ni tycker ej om nöjen, spel, tvister och bullersamma sammankomster, och lik väl beger ni er kl. IX på aftonen till. det mest besökta och oroligaste stället i Paris der lättsinnet och tumultet råda såsom oinskränkta herrar. Hvarföre skulle ni väl så kufva era egna böjelser? hvarföre skulle ni bryta mot edra vanor, ni, som är den högsta chefen för stadens polis, om icke för att handla just i polisens intresse och utföra någon vigtig arrestering? Allt detta ligger ju klart för dagen, det måste ni medgifva. En person af er samhällsställning låter ej störa sig för så litet, och namnet La Chesnaye har dessutom några dagar alltför ofta återkommit på era läppar; den vigt, kaptenen fått i edra ögon, är synbarligen alltför stor, att det nu kan gälla någon annan än honom. Säg, min käre ståthållare, har jag gissat rätt? Ståthållaren i Paris tycktes eftersinna några ögonblick; derpå svarade han, vändande sig omi sadeln. — Min bästa grefve, er uppfattningsförmåga, er klarsynthet äro verkligen märkvärdiga, och jag medger gerna, att ni gissat rätt. Jag begifver mig i detta ögonblick till Saint-Germains marknad med den förhoppningen, jag skulle till och med kunna säga vissheten, att ändtligen få tag i banditen.