Göteborgsposten – 7 juli 1860, sida 2

Upplyste ocksa, att den efter hans metod be: Jredda massan borde skyddas för regn och så. lunda ej ligga utan tak. Lade alla på sinnet att väl taga vara på spillningen, så at! det i naturen bestämda kretsloppet må fullbordas, hvilket vore en oundviklig sak för ett rationelt landtbruk. Då den bestämda tiden redan var tilländagången, upplöstes nu sektionen. Sektionen för binäringar (fr. kl. 4 2—-43 e. m.); ordf. brukspatron C. F. Wern, vice ordf. hr Johannessen. Ordföranden yttrade, att ordningen nu egentligen vore handläggning af 28:de frågan, men förklarade, att åtskilliga uttalat sin önskan om diskussion rörande biskötseln, hvilken man praktiskt på morgonen tagit i skärskådande, hvarföre diskussionen öppnades med 33:dje frågan, hvars lydelse är: Hvilken erfarenhet eger man i vårt land af den Dzierzonska biskötsel-metodens användbarhet 2 Jägmästare A. Brun lofordade varmt Dzierzon, som med sin praxis så kraftigt hjelpt teorien på benen. Tal. började deretter en högst intressant framställning ai biens samhällslif, for hvilket vi, tyvärr, endast i korthet kunna redogöra. Tal. yttrade: Det har förut varit en allmän tro, att i en bikupa finnas 3 slags bin, Drottningen (Visen), arbetsbin och drönare; men detta är ett misstag, ty vetenskapen har nu visat, att der blott finnas 2 slag, hanoch hon-bin, således inga könlösa. Honbien äro de s. k. arbetsbien. Drottningen lifnäres och födes af de andra bien, hvilka sålunda betala sin monark sin vederbörliga tribut. Talfäster naturforskarnes uppmärksamhet vid drottningens parning och hänvisade till ett arbete af Siebold. Drottningen upptager vid parningen, som blott sker 1 gång 1 hennes lif, drönarens säd, hvilken hon sedan behåller i kroppen, så att sädinfusionsdjuren stanna vid lif i ägget, tills drottningen dör. Men när hon lägger sina ägg i drönarnes celler, befruktas de icke, utan bli blott hanbien; ty alla hanbi framkomma ur obefruktade ägg. Det är till fullo bevist, att drottningen endast under flygten kan para sig. Detta är man i stånd att praktiskt göra sig öfvertygad om. Om man t. ex. afklipper vingen på en ännu obefruktad vise, så måste hon naturligtvis stanna qvar i kupan, men at alla de ägg, hon der lägger, uppstå blott hanbi, ty hon eger ingen sperma. Merändels har visen redan vid 5 års ålder förbrukat all sperman och ger blott hanbi. Hvar och en har utan tvifvel sett de runda bikuporna, som hittills vanligast begagnats. Dessa äro i alla hänseenden opraktiska, om de än ega den förtjensten att vara varma. I dessa gammaldags kupor kan man icke hösta så mycket honung som i nyare, man kan idem ej komma åt att taga ut öfverflödet, hvilket sitter i taket. Man har derföre måst gripa till den utvägen, att dräpa bien, huru mycket detta än strider mot allmänna moralen — ett barbari, med hvilket det för öfrigt är på högsta tiden avt upphöra. — Det är äfven på tiden, att en stor fördom utplånas. Man inbillar sig nemligen att bien äro farliga. Det är visserligen sannt, att de sticka, men de göra det, endast då de angripas. För att emellerud förekomma äfven sådana anfall af bien, w det bäst att röka tobak, då man gör sin påhelsning hos dem. Den i tobaken varande nicotin döfvar bien; man må dock se till, att ej röka för mycket, men litet skadar på intet sått. Bivänner bruka vanliga pipor, hvilkas hufvud är örsedt med ett lock, hvarå sitter en pip, ur hvilcen man blåser rök på bien (förevisade en dylik vipa). — I afseende på höstningen, varnar tal. ifigt mot att plundra bien sent om hösten, då man terigen om våren kan taga allt hvad de ha, medan de snart på de blomsterklädda ängar1e hemta ny näring, likval må man icke göa det för tidigt, När man tager skatt at ien, bör man alitid se till att de tå behålla Ivar så mycket som de behöfva till vinteroda, i medeltal 20 . :Bien äta icke mera ör det de ha litet till öfverlopps. De äro Nför kloka och arbetsamma djur, att förstöa frukten af sitt arbete på kalaseringar. — alaren varnade vidare mot införande till bruk f något annat slags kupor än de Dzierzonka, och förevisade en ny modell af Oertelka(?) kuporna, hvilka likväl väckt stort uppeende både i Tyskland och Danmark, oakidt de ha stora och vwvigtiga falaktiohatar sm sm 0 0ÄHGTl!EHNNNlflnfnfnfnfntfn rf mA P PR ss