Göteborgsposten – 7 juli 1860, sida 2

vinsen. Påpekade att det ej vore underligt om den hvarfviga leran i och för sig vore ofruktbar; sådant hade sin lätt förklarliga fy sikaliska orsak. Hr Z. Nonnen ansåg brist på teknisk skicklighet vara den egentliga orsaken till kalkens ringa användande; hade sjelf sett den brukas ipå åkrar i så stora stycken att den omöjligt kunde verka. Prof. Miller anmärkte mot prof. Arrhenius, att han ej sett något ställe, der mergel ej kunnat med fördel användas. Besvarade hr Dugges anfall med förklarandet att hans obekanskap med språket måhända kommit honom att illa framställa hvad han velat hatva uttryckt; hade han ej blifvit förstådd, skulle han söka hjelpa detta genom attitryck framlägga sina åsigter i denna sak. Hr Paulow anförde att man i Upland var i allmänhet rädd för mergeln; han, som ditkommit från en provins der sådan begagnades (Skåne), hade dock der användt den och kunde rekommendera den äfven för Uplands jord. Resultaterna af hans mergelgödning äro redan efter ett års förlopp i ögonen fallande. I den till Upland gränsande delen af Westmanland ligger mergeln så högt, att man der djupplöjt och fått den i dagen, hvilket gjort åkern mycket godt. Professor Arrhenius upplyste att leran vid Upsala håller ända till 20 proc. kalk och är helt olika den, som finnes i Wrets socken af Upland, der hr Paulow bor. Påstod ytterligare att man kan hafva jordmåner, hvilka lika litet behöfva mergel som den friske behöfver läkare. Mergeln är bestämdt öfverflödig på tillräckligt kalkhaltig jord. Hr Johannessen ville hvad användandet af den hvarfviga leran beträffar göra det undantag, att densamma begagnas å ett till Halland angränsande hemman. Gaf några fingervisningar vid sökandet af mergeln, och påpekade att man med största säkerhet hade att finna den vid åbräddarne. Hr Welin upplyste att djupa mergellager funnos i hans hemort (Wadsbo härad af Skaraborgs län), men att mergelns värde der ej vore kändt; hade dock sjelf användt sådan och fått förträffliga resultater. Hade till och med på eländig sandjord, genom användande af mergel, fått rika ärtskördar. Ansåg okunnigheten vara enda orsaken till dess ringa användande. Hr P. Uggla instämde i mergelns prisande, och hade rönt en god verkan af att uppkasta den mergelhaltiga leran ur dikena på åkrarne. Hr Juhlin-Dannfelt redogjorde för den geologiska beskaffenheten at Målarens öar, hvilkas jordmån hufvudsakligast utgjordes at hvarfvig lera med kalk; efter dikenas upptagande hade dikesjorden der blifvit utlagd på åkern och goda resultater hade deraf vunnits. Hade sjelf sett, hvad hr Johannessen anfört, att den hvarfviga leran i orimliga qvantiteter hade användts i Halland och att skördarne varit oötverträffiga. Hr v. Essen anförde att mergeln vunnit så godt förtroende i Skåne, att densamma äfven börjat begagnas af allmogen med goda resultater.. Ordföranden ansåg det öfverflödigt att göra en resume öfver de afgifna svaren, och ansåg ytterligare upplysningar vara af nöden för frågans rätta besvarande; då emellertid ej flera talare anmält sig, öfvergicks till 16:de frågan, så lydande: Hunna några tillförlitliga metoder angifl vas för tillvaratagande och tillgodogörande åt jord-) ruket af latrinspillningen, såväl å landsbygden, ) om i städerna? Professor Miller, som lofvat inleda äfven): lenna fråga, ansåg att spillningen på landet ; väst tillvaratages på det sätt hr Hj. Kylberg . invänder på Ryssbylund i Kalmar län, hvil1 sen metod vore mycket förträfHlig; förmodade : utt hr Kylberg, såsom personligen tillstädes, i; skulle komma att sjelt beskrifva densamma. ;t Denna metod kunde dock ej användas i stä-s lerna. I större städer vore utan tvifvel Mainos klosetter de mest dugliga upphemtare Ah dillan nn da