Göteborgsposten – 6 juli 1860, sida 1

vore nemligen ett faktum, att behofafarbetskraften forelanns; genom lagstiftningsätgärden om hemmaunsklyfmugen hade den torut vagabouda beto.kningen blifvit mera fästad vid jurden. En restrikuv åtgärd i detta fall skulle högligen skada, ty de fattige måste bosätta sätta sig i skogsvrakterna, der Jordlapparne tinges vulgare, något hvarifrån de genum ett dynkt stwraogt lagstadgande skulle torhindras. Forordade tor ofrigt den i Danmark mot skogsskotling gällande lagen. BaronHamilton anmarkte mot häradsh. Hasselroth, att de större egendomsegarne ej kunna draga någon egentlig nytta at den nya egotridsstadgan, lör de stora strackornas skull, hvarföre hau törordade skärpta statt mot dem som insläppa kreatur på annans mark. Onskade, det prot. Arrhenii förslag, avt mötet skulle biträda iidköpingsmötets beslut, mätte vinna bifall. Yttrade, det ratughet måtte betagas hvar och en, att förstora skogarne, der intet annat kan våxa. Väl vetande; huru svärt det skulle vara for de små jordbrukarue, att plantera skog, alldenstund hvarken deras tid eller medel räcka will, föreslog tal. dertore, all man skulle ingå med en proposition till k. M., det genom Landshötdinge-Embetenas i riket försorg på utmätta egendumar inkoptes de stycken, som kunde ge skog och hvilka sedan skulle at jägerieller skugsbetjeningen besås. Hr Johannesen ensåg det vara ren misshushällning att hugga skugen som låkten, men anmärkte, att torbud deremot ätven skulle bli forbud mot gallnngen, hvilket bevisar huru svärt det är av lagsuna i denna våg. Pal. understodde tor dmgt prof. Arrheuti lörslag. Häradsh. JIZasselroth trodde största wmisstaget i afseende på skogshushällmng ha bhfvit begånget genom staweus Ullätelse, att allmänningarne tätt sönderstyckas och delas. Dessa hade genom ,egennyttan blifvit trän skogslundar torvandlade ul nakna svältor, emedan de hemman, som läågo längt trän allmånninga. ne, ej kunde vårda de delar deraf, som fallit på deras lovt. Deita hade hatt skogens nedhuggning tll följd. instämde med tiih. Hamilton och förordade, att staten skulle inkopa svältorna, hvilkas jordmån var högst skogsbördig. Doktvr Engström förordade förslaget, med anledning af den kännedom han sjelt hade om allmänningarne i Kalmar län, men ansåg det dock ej vara så farligt med misshushållningen, tagande till bevis trävaruexporten, hvilken nu ej var ringare än för 30 år sedan. Major Schantz yrkade ifrigt, att lagstiftningen ej måtte ingripa i eganderätten och anmärkte, att staten ej skulle ha råd att, i enlighet med frih. Hamiltons förslag, inköpa några jordlotter, för att derå uppdraga några praktexemplar af skogshushållning. Tal. ansåg sig sjelf skola bli sårad, om lagstiftn. ville upphäfva sig till hans förmyndare. Brukspatron De Mare instämde med prof. Arrhenius, men förordade med samma äfven de modifikationer, som gjorts vid mötet i Upsala. — Föreslog borttagande: at förbudet mot betning i skogstrakter, emedan det skulle vara omöjligt, att införa en så ordnad skogshushållning i små hemman, der forbud mot bete äfven skulle bli förbud mot att ha kreatur. Doktor Engström ansåg att de små hemmanen i så fall måste vika, ty allt enskildt subordinerar under det allmänna. Prof. Arrhenius iustämde med bruksp. de Mare om de vid mötet i Upsala fastställda modifikationer och hemställde, att mötet måtte säsom sin tanka uttala det beslut, som fattats 1 Lidköping och Upsala. Hr Ij. Kylberg anförde, att äfven Preussiska staten inköpt jord till ett faststäldt pris och der odlat skog, hvarföre han föreslog att den af baron Hamilton föreslagna anhällan ull K. M. måtte bli mera bestämd, mera systematisk, och att ett minimipris skulle bestämmas, för hvilket jord skulle inköpas. Förordade derjemte, att staten ej allenast skulle inköpa smärre lotter, utan äfven större sträckor, på det dess verksamhet måtte erhålla större utsträckning. Häradsh. E. H. Brag fästade uppmärksamheten derpå att nuvarande skiftesstadga lade hinder i vägen för inköpande till detta ändamål af större jordrymd, emedan blott !,, af hemmanets areal får afsöndras, hvarföre tal. töreslog, det mötet måtte biträda biskop Agardhs i hans statistik gjorda förslag om att huru