Göteborgsposten – 4 juli 1860, sida 1

länder med mycket ringa vetenskapligt vetande utrustad). — Huru svenska qvinnan motsvarat detta förtroende, huru hon verkat nyttigt genom sitt vetande uti denna läkekonstens vigtigaste och mest välsignelsebringande gren, återstår ännu, sedan mer än ;:dels sekels erfarenhet härutinnan vunnits, att bevisa för den vetenskapliga verlden. De spridda resultater, som härutinnan äro bekanta, tala dock tillräckligt uppmuntrande, och jag, som kanske mer än någon annan fått tillfälle att med nppmärksamhet följa Svenska qvinnans verksamhet härutinnan, är i tillfälle att intyga — på grund af min närmare kännedom om de fall, om-. kring 1,500 till antalet, der förlossningsinstrumenter användts, under föreskrifven kontroll(till kongl. Sundhetskollegium från vederbörande läkare ingifven rapport om hvarje falls enskildheter), — att resultaterne äro hedrande såväl för Läraren som för hans fordna lärjungar. Jag yttrade ofvan, att det endast var inom vårt fädernesland på denna sidan om Atlanten, som en dylik vidgad verkningskrets för qvinnan, såsom biträde åt annan i nöd stadd qvinna, lagligen är medgifven. På andra sidan oceanen, uti den nya verlden, uti Norra Amerika, i detta uti så många hänseenden i spetsen för civilisationen gående land, eger ett annat förhållande rum. Också finnas bland de tusenden, hvilka såsom emigranter lemnat täderneslandet, för att uti den nya verlden finna ett hem, många utaf Professor Cederschjölds fordna elever, och det är bekant, att de der med fördel och förtroende utöfva den konst de lärt, såväl den allmänna som den instrumentala förlossningskonsten. Hvilka resultaterna utaf deras verksamhet, der uti främmande land, äro, känna vi ej, men om de ej visat sig mindre tillfredsställande, än hvad förhållandet varit inom de utflyttades hemland, så är det ej osannolikt, att detta exempel kunnat mäktigt bidraga till den vidsträcktare verkningskrets, som lemnas qvinnan uti NordAmerikas Förenta Stater såsom vetenskapligt bildad läkare, synnerligast för fruntimmer och barn. Jag har i dag ett särskildt tillfälle att påminna mig det förhållande, som eger rum med afseende på undervisningen för qvinnan uti läkekonsten och hennes utöfning af denna konst inom Förenta Staterna, och jag erinrar mig dervid, att under min tjenstgoring vid en af de största klinikerna i förlossningskonsten (hos Dubois i Paris) jag haft tillfälle under en längre tid se såsom medstuderande en af de sedermera mest utmärkta qvinliga läkare i Norra Amerika, Miss Elisabeth Blackwell, sedan läkare wid: The New-York Infirmary for Women and Children — enligt hvad jag nyligen såg i ett dagblad, nu sysselsatt att i London, med biträde at en storartad enskildt donation, bilda ett sjukhus och en läroanstalt för qvinliga läkare. — Det är om henne eller om hennes syster, Doktor Emely Blackwell, som Englands störste acuchör, Simpson i Edinburg, på ett ställe yttrar: att han sällan traffat en ung läkare, som varit mera hemma i de gamla och nya språken eller iläkare-vetenskapens litteratur och praktuska detaljer. Med större aktning än hon, ensamt fruntimmer bland öfver hundrade unga studerande män från alla verldens delar, bemöttes på Pariserklanikerna, kan ej qvinnan mottagas hvarthelst hon uppträder. — Iden om det välgorande för samhället uti att en större verkningskrets beredes för qvinnan i fråga om sjukvård, ingalunda för qvinnans, utan för den sjukes vård skull, har, märkvärdigt nog, i våra dagar visat sig mest oumbärlig från det håll, der man minst skulle väntat det: från bragdernas blodiga falt, och det synes som. den deritrån skulle göra sig gällande uti; bana sig väg till det lugna borgerliga samhällslifvet. För att i tacksamt minne ihågkommas af dem alla, hvilka nu härifrån utgå att verka inom deras kall, nämner jag namnet på den qvinna, som med verldskunnig förmåga och med varmt qvinligt hjerta inom vårt fädernesland sökt bearbeta idgen om en vidgad verkningskrets för qvinnan såsom läkare: Demoiselle Fredrika Bremer. Om min framställning varit vidlyftig, uti hvad som rörer denna läroanstalts såväl som barnmorskeirstitutionens behofver för bådas utveckling och fullkomnande, så kan jag vara desto kortare uti hvad jag har att säga Eder, som i dag genomgått det prof, J haft att bestå, förr än J inträden uti utofningen af edert obemärkta, men vigtiga kall. Jag kan varal. kort, ty hela Eder undervisning har afsett,