Göteborgsposten – 29 juni 1860, sida 1

likväl anses som raskt arbete att under denn korta tid stanna kanonen i dess hätvigast fart, brösta af, ladda och affyra. — Den 1 dennes då kavalleriet, som fvregående daga hade varit minst i verksamhet, ryckte ut fö att visa sig för de båda Konungarne, slö sig Drottning Lovisa till dem till häst och busaruniform, hvilken passade utmärkt vå till hennes ståtliga figur och klädde henn förträffligt; hennes hofdam, den unga och myc ket beundrade fröken Horn, foljde H. M: såsom adjutant i löjtnantsuniform. — Vid en a fältmanövrerna, under hvilka kung Carl or nätterna sof några timmmar i ett högst lite tält, som han hade med sig, sågo soldatern den 21 dennes kl. 3 på morgonen sin Kun; stiga utur tältet, och midt i regnet stå oci tvätta sig samt fullborda sin toalett. Unde samma manöver kom man till en ganska bre å, hvilken Kung Oarl befallde det först an komna infanteriregementet att sätta ofver Chefen trodde icke att hans soldater kund komma öfver. Nå, för tusan, låt bli då! sa de kungen, mina Kronobergare våga nog de! Kronobergarne kommo och naturligtvi kastade de sig genast i ån och kommo unde hurrarop öfver på andra sidan. — Efter di nån d. 22 d:s gick Kung Carl ut ur sitt tål och omkring till de olika afdelningarne i lä gret för att tacka kamraterna for godt säll skap. En simpel soldat stod under hans färd med ryggen vänd åt honom och väcktes til sin stora förskräckelse af ett kraftigt slag pi skuldran. Då han vände sig om, tog Kunget en alldeles nyss tänd cigarr från sin mund satte den i soldatens och gick leende vidare Högst förnojd njöt krigaren af sin skänk men kamraterna skyndade till och den kung liga cigarren måste gå från mund till mund