Göteborgsposten – 25 juni 1860, sida 1

fädernesland. Och att i detta Turkiet bruk de kristna lärarne ofta hålla sina föredra; och göra proselyter hvarsomhelst och på ång båtar, ett tilltag, som om det förekomme elle om det har förekommit här, skulle betrakta såsom en half galenskap. Från Söderhafve berättade predikanten en nyligen timad upp bygglig historia. Bland vildarne på en hade en händelsevis fått höra, att det på e annan närgränsande ö varit hvita män, sor qvarlemnat en bok, hvilken hade egenskape att göra menniskor lyckliga. Han beslöt at skaffa sig denna skatt och afseglade me hustru och barn, på det dessa icke unde hans bortovaro måtte blifva ihjelslagna, enä stammen, hvartill de hörde, var särdeles vild han kom lyckligt till sin bestämmelse oc återförde derifrån det nya testamentet. Me på återvägen uppkom en storm och tillfölj deraf en förfärlig sjönöd, ur hvilken den vil de mannen likväl räddade så väl de sina sor den heliga boken, hvilken hani hade fast bundit på hufvudet. På hemön blef genon denna bok kristendomen snart utsådd oc växer i de vildas nu mildare hjertan. Men ett litet men måste åhöraren härvid göra Hvem hade lärt den vilde aposteln att läs och begagna Guds ord? Enligt berättelsen dröjde han på den främmande ön icke e längre tid och utan annat ändamål än at blott hemföra den underbara boken. Var de ett utomordentligt underverk? Vi läsa om kung Carls besök i Helsingö och i Curhuset, som står efterföljdt af fråg tecken, vi läsa om ett nytt löjtnantsuppträd i Wenersborg och om vattenflödet här ocIl der, men ack! allrahelst om frihetskriget p Sicilien. Det är någonting å la Engelbrek och Gustaf Wasa, som slår an på det sven ska sinnet. Evviva YIlItalia. Vore jag löjt nant — skulle jag vara med om saken. Fas jag tror — hellre som en korrespondent å någon Times. Såsom nytt och säkert har jag hört, at statsrådet grefve Hamilton kommer att afg: I höst, för missnöjes skull, eller något annat Också nytt och säkert vet jag att här gå mycket hett till, sedan sommarsolen ändtlige! kommit till väldet, ett välde, som hon fruk tansvärdast utöfvar på Saharan af Carl XIII: Lorg. B. P.