Göteborgsposten – 19 juni 1860, sida 1

Stetton besökte jag mrs Parkins. Hennes grälaktiga hyresgäster hade ej flyttat, ehuru hon, scdan hon på ett för mig obekant sätt fått veta att de ej voro man och hustru, hade gifvit dem bestämd tillsägelse att genast lemna huset. Sanningen var att Morny alltid betalade hyran ordentligt; mrs Parkins var mycket road af att sysselsätta sig med giftermålsaffärer och andra dylika mysterier. Detta, fruktar jag, var orsaken, hvarföre hon tillåtit dem att så länge bo i hennes hus. Jag hade ett långt samtal med mrs Parking, som gaf mig många intressanta upplysningar angående Morny och mille Saint Ange. Hvad som isynnerhet föreföll mig värdt att taga fasta på, var den omständigheten att paret, innan de hyrde mrs Parkins rum, gjort en resa i Skottland och derunder utgifvit sig för man och hustru. Innan jag lemnade mrs Parkins, hade jag till en viss grad gjort henne till min förtrogna, och hon hade på vissa vilkor åtagit sig att utföra mina instruktioner. — Följande dag lemnade jag i hennes händer ett gammalt nummer af Times, i hvilket förekom ett sammandrag af en ryktbar rättegång, som slutade med att afgöras enligt en skottsk lag, hvilken föreskrifver att om en ogift man erkänner en ogift qvinna för sin hustru, han då i sjelfva verket är denna qvinnas man.