Mark Stretton. Ur en engelsk Polistjenstemans anteckningar). eg J g (Forts. fr. n:o 140.) — Jag har för närvarande ingenting att svara på er ängsligt frågande blick, mr Stretton, sade jag vid mitt nästa möte med honom utom att den svaga ljustråle om hvilken jag talade, har vidgats och klarnat, sedan jag lemnade er. Fråga mig icke, ty det skulle för närvarande vara utan gagn. Ni må dock fatta mod, hvilket icke skadar, hvad helst, som må hända. Men framför allt, un Stetton, håll noga vakt öfver er kusin, miss Vignolles, och underrätta mig — ifall ni beslutar er för att öfverlemna saken åt mig — utan en timmas dröjsmål samt utan att sjelf befatta er med mr Morny, om ni får ytterligare skäl till fruktan att det afskyvärda giftermålet skall försiggå. Mr Stretton lofvade att göra som jag bad honom och tillade att han hyste oinskränkt förtroende till mig: med lättare hjerta än han inträdt lemnade han värdshuset. Jag kunde ej med all min fit finna de bristande tidningsnumren i London och skref derföre till Quebec efter dem. Icke långt efter mitt sista samtal med mr