Göteborgsposten – 15 juni 1860, sida 1

— Morny, fortsatte han, hade vunnit allt. för stor erfarenhet för att riskera det lån, har af mig erhållit, på spelhusen i Newyork. Dej enfaldigare folket i Montreal och Quebec skulle så trodde han, blifva mindre kinkigt att plocka Han beslöt derföre att återvända till Europa vi Canada och föreslog mig att, då jag ingenting hade att göra förrän mina bref kommo ifrån England, hvilket knappast kunde ske inom två månader, åtfölja honom på en lustfärd till Quebec. Jag gick genast in på förslaget. En kän. sla af jag vet ej hvad, fortfor mr Stretton, hindrade mig dock att resa i mitt eget namn med monsieur och madame Morny; men den ursäkt, jag framställde för dem, var att min onkel kunde bli ond, om han finge höra, det jag roade mig i Canada, då jag tåligt bort invänta hans föreskrifter i Newyork. Det namn jag antog var Matthew Skinner — samma initialer, hvarmed mitt linne var märkt. Mitt ressällskap gjorde ingen invändning och vi begåfvo oss glädtigt i väg. Den första plats, vi stannade på, var Montreal. Jag deltog ej i Mornys spelpartier med småfolket i denna stad; ingalunda till följe af samvetskrupler, utan emedan den ledsnad som drifvit mig till spelborden i Newyork nu öfvervanns af det intresse, som stadens pittoreska och för mig nya utseende och dess brokiga befolk