Göteborgsposten – 14 juni 1860, sida 1

ligheten deraf, att, om Lejonbryggan blefve borttagen och den föreslagna nya bron anlagd, de deraf uppkommande olägenheterna för trafiken, åtminstone i den närmaste framtiden, icke skulle hvardagligen kännas till den grad besvärande, att man deraf tunnit sig nödsakad genast föranstalta om uppförande af annan bro i stället för den borttagna. Ur synpunkten åter af skönhet och öfverensstämmelse med stadens byggnadsplan vore Lejonbryggans undanrödjande, efter vår åsigt, oförlåtligt. Hvad angår de af Artikelförfattaren i GöteborgsPosten omordade försköningar af brunsparken medelst häckens borttagande, blomstergruppers anbringande m. m., så är klart, att detta har med frågan om Lejonbryggans borttagande intet att skatta. Blifver Lejonbryggan sänkt, så kommer densamma att af de blitvande herrligheterna på brunnsparken ingenting bortskymma, så vida icke tör dem, som färdas i båt på kanalen; och då parken numera kan från hela södra sidan göras tillgänglig, tyckes äfven i afseende på tillgänglighet allt vara vunnet, som billigen kan önskas. Ehuruväl vi på grund af uppgifne gode skal anse, att Lejonbryggan icke bör borttagas, och således den föreslagna nya bron vid Brunsparkens vestra ända icke anbringas, så vida som det ej kan ske under annat vilkor, än att Lejonbryggan försvinner, så vilja vi gerna medgifva, att ganska vigtiga skäl tala för att med bibehallande af Lejonbryggan, anlägga den nya föreslagna bronitall man ej behöiver se på kostnaden. Men vi kunna ingalunda dela vår motståndares i GöteborgsPostens mening, att man för närvarande endast bör besluta sig för att företa sistnämnde byggnadsarbete; sedan detta blifvit utfördt, rifva Lejonbryggan intill vattenytan, för att se, huru det kan ta sig ut och om denna brygga kan undvaras; samt törst derefter besluta, om den skall uppbyggas ånyo eller vara borta. Tvärtom tro vi, att man nu genast bör besluta, buru alltsammans skall anordnas. Utom det, att dylika företag bäst och billigast utföras, när planen för dem icke uppgöres delvis, utan på en gång för det hela, torde i detta fall ekonomiska skäl bjuda, att så sker. Skulle, efter det kostnaden för samtliga arbeten blifvit kalkylerad, befinnas, att man icke har råd att både bygga den föreslagna nya bron och ombygga Lejonbryggan, må man då besluta sig för det senare och åtnöjas med en gångbro ötver kanalen utmed Bruunsparken. Att en så beskaffad bro, hvars nytta för trafiken är särdeles betydlig i förhållande till kostnaden, lätteligen han anbringas på Östra Hamngatans östra sida, om Lejonbryggan bibehålles, men alldeles icke på den vestra, om denna genom Lejunbryggans borttagande afbrytes, är äfven ett skäl tör vär åsigt, i fall medel till körbroar på begge ställena icke kunna beredas. Anmärkningsvärdt är medgifvandet af HandelsTidningens insändare, att stora hamn-kanalen förlorat både i utseende och ändamålsenlighet genom utflyttningen af Brunnsparken invid Södra Hamngatan. Härom tvistades mycket på sin tid tills den mening omsider blef segrande, hvilken nu redan, innan arbetet hunnit fullbordas, af en synbarligen sakkunnig person stämplas såsom ett misstag. Men att söka dölja hvad som är ett misstag, och derigenom förbättra utseendet, är ingen inkonseqvens. Beträffande åter det ändamålsenliga deri, att, så vidt möjligt, borttaga fördämningar, för att skaffa vattnet friare lopp, vilja vi ej tvista med denne insändare, men hoppas, att en brygga, på nuvarande Lejonbryggans plats uppförd efter nyare konstruktion, icke skall vara mera till hinders tör vattnets cirkulation, än den gamla bryggan, hvarat man ej i detta fall hört omtalas några särskildta olägenheter. Det har å motsidan blifvit ordadt åtskilligt Om fulheten af den bassin, som, i händelse Lejonbryggan blifver qvar, kommer att bildas emellan denna och Brunnsparkens kaj, samt de begge sidobryggorna. Göteborgs-Postens ofvannämnde insändare kallar den en sorts större ankdamm; och en insändare i Göteborgs-Posten N:o 127, som framställer ett splitter nytt och högst originellt förslag, till hvilket vi återkomma, liknar den vid en fisksump eller ruddam. Men hvad man än må påbitta för benämningar, kunna vi dock ej inse, att denna s. k. bassin skall taga sig så illa ut, som man söker göra troligt. Snarare motsattsen. Den blifver nemligen af samma bredd som den vid dess begge ändar befintliga östra kanalen och af föga mindre längd än hvarje emellan två bryggor belägen del af denna kanal, utaf hvilken den i sjelfva verket kommer att utgöra en länk eller afdelning, så att östra kanalen derigenom mera än nu är förhållandet, synes fortlöpande i rak sträckning genom staden, från lille Bommen till Källan vid Gamle Port; och detta ehvad körbro eller gångbro anbringas öfver kanalen norr om Kungsparken. Man skulle kunna säga, att, om Lejonbryggan bibehålles, det kommer att se ut som om östra Kanalen vid midten af sitt lopp sammanträffar med två andra särskilde kanaler, nemligen stora Hamnkanalen och kanalen åt slussen ; hvaremot, om Lejonbryggan undanrödjes, det snarare förefaller så, som om stora kanalen vid Brunnsparken tvärt afslutas och der utsänder två vinkelrätta sidoarmar — men dessutom vid sin ena sida fortsättes rakt fram af den smala kanalen åt slussen. Om det missprydliga af denna fond för stora hamnkanalen hafva vi förut yttrat oss. Slutligen några ord i anledning af det uti ofvanberörde artikel i Göteborgs-Posten förordade förslaget att, äfvenledes med borttagande af Lejonbryggan, — ty somlige personer synas hafva fått i hufvudet att den promt bör försvinna, — spänna från östra kanterna af dess landfästen en långsträckt båge, som skulle bilda kaj, samt, med lemnade genomgångar (naturligtvis alldeles öfvertäckta) till östra kanalerna och slusskanalen, utfylla rummet i öfrigt emellan nämnde båge och Brunnsparken, då man på detta ställe finge en rymlig öppen plats. — En bågformig utckärnings nå ana cidan af an 3 äfrint raltanagnrlär