Göteborgsposten – 11 juni 1860, sida 1

den tolfte Januari 1848 och) äfven för sitt deltagande i frihetskriget samma år såsom chef för de Sicilianska frivilliga. Han deltog likaledes i försvaret af Messina mot de kungliga trupperna 1848. Under sin landsflykt utgaf han flera politiska och historiska arbeten och deribland en skildring af händelserna på Sicilien 1848—49. Carini, som äfven är sicilianare, bildade ett kavalleriregemente i Palermo under 1848 års revolution, och sedan denna blifvit qväfd, försvarade han Siciliens och hela Italiens sak genom sin Revue Franco-ltalienne, som utgafs i Paris ända till början af 1859. Stocco, som är född i Kalabrien, är mycket känd och mycket populär i denna del af konungariket. År 1848 deltog han iinsurrektionen i denna provins och utmärkte sig isynnerhet genom tapperhet och militärisk talang den 29 Juni i en mycket olika strid mellan Angitola och Maida —en strid, som räckte nära tolf timmar och hvari 4-—-500 kalabresare försvarade sig mot nästan alla general Nunziantes trupper och skullej ha fullkomligt besegrat dem om de andra kalabresiska anförarne kommit dem till hjelp. Cairoli är broder till en af de frivilliga, som förlidet år funno en ärofull död i kampen mot Österrike. Så snart han hörde talas om Garibaldis plan att begifva sig till Sicilien skyndade han från Pavia till Genua åtföljd af sin moder. Oaktadt denna ännu sörjde sin älste son, presenterade heg Wen qVarlefvand för generalen samt ställde? 30-000 Trancs til denne senares disposition. Nino Bixio, som är född i Genua och mycket älskad i denna stad, åtnjuter stor popularitet i hela Italien. Han blet sårad i Rom 1849 och var 1859 en af de utmärktaste officerarne i Garibaldis legion. Till yrket är han kofferdikapten och kan följaktligen likt Garibaldi äfven tjena Italiens sak till sjös; det var han, som på expeditionen till Sicilien förde befälet öfver Lombardo. Orsini understödde 1848 kraftigt insurrektionen i Palermo och var en af de förnämsta försvararne af Messina s. å.; 1849 deltog han i försvaret af det öfriga Sicilien mot de kungliga trupper, som stodo under Filangieris befäl. Sedan han blifvit nödsakad att gå i landsflykt ingick han i turkisk tjenst såsom öfverste vid artilleriet; men så snart insurrektionen hade brutit ut på Sicilien lemnade han sin anställning för att ila dit. Man tror att hans tekniska kunskaper, såsom aruilleriofficer, skola bli af stor vigt för friheLens sak. Allt hvad man känner om Angossti är att han var en af de utmärktaste officerarne i len gamla Sardinska armeen och att han unler en mångårig landsflykt måst plikta för sin kärlek för friheten.