Göteborgsposten – 9 juni 1860, sida 1

för din lycka ... Tack för min syster och mig, mr Elson! Måtte Gud belöna er för ert ädla handlingssätt och för den glädje, ni sprider öfver mina sista ögonblick ! Oaktadt den vasinniga glädje, som genomströmmade Martha, då hon fick se Francis hade hon åtnöjt sig med att under tystnad trycka den hand, som den unge engelsmannen räckte henne. Med hjertat klappande på en gång af glädje och ångest hade hon sedan legat knäböjd bredvid sin bror i stum hänförelse blickande upp till mr Elson. De främmandes närvaro hade först hindrat Francis att kasta sig till hennes fötter, såsom han 1 återseendets hänförelse måhända skulle gjort, om han funnit henne ensam med sin bror. Sedermera hade den senares förtviflade tillstånd dittills på hans läppar qväft de ord af kärlek och lycka, hvilka fyllde hans bröst. Men då han såg att Martha, alltför rörd att kunna tala, endast med en vägrande åtbörd besvarade hans bön, kastade sig Elson till hennes fötter och bönföll, att hon ej måtte afslå det namn han erbjöd henne. Han förklarade, huru han bedragit sig i afseende på Josef, och att svartsjukan allenast hade gjort honom så hård och oblidkelig under deras sista möte. Han berättade henne slutligen de steg han tagit för att återfinna henne, resans faror och