Göteborgsposten – 8 juni 1860, sida 1

Parlamentet och Klubbarne. Midtemot Westminster-Abbey i London ligger Englands parlamentshus — nu aderton år gammalt, men så imponerande och bygdt i så ädel stil, att det ser ut som hade tio århundraden förflutit efter dess grundläggning. Verkligt antik och en qvarlefva af den äldre parlamentsbyggnaden är endast Westminstersalen : ett högt rum med bruna träväggar och breda stentrappor, på hvilka man uppstiger till de rum, hvarest öfveroch underhuset nu för tiden sammanträda. Stora minnen möta här den inträdande; skuggor ur Englands hela forntid sväfva genom dunklet; utefter väggarne stå hvita marmorbilder, hvilka i aftonens bleka skimmer likna andar som stigit upp för att varnande, tröstande och styrkande deltaga i sina afkomlingars rådslag. Ja, de tala et djupt gripande och mäktigt språk dessa ko: nungar af sten — Alfred, den vise, milde ordnaren af Saxernas lagar — Knut, den mäk: tige dansken — och Wilhelm, den eröfrande normanden. Dessa bilder stå uppefter alla trappor och bredvid väggarne i alla gångar ända tills man inträder i the lobbies (försalarne och väntrummen. Här blir det modernare Man ser der mylord Chatham och mylorc Brougham och Fox och Sheridan och — th policeman, som frågar främlingen, om han ha: en order, d. Vv. s. ett inträdeskort, hvilket a någon parlamentsledamot utfärdas i form a en befallning att insläppa innehafvaren af det samma. Öfver parlamentsledamöternas platse: äro på små messingsplåtar de olika innehaf varnes namn graverade. Medlemmarne af öf verhuset sitta stela och högtidliga på sina för