Göteborgsposten – 7 juni 1860, sida 1

talning, som kräfves derför. Hvarföre skulle icke Sardinien erlägga den? Det är möjligt att det sardinska rike kommer att utvidgas till Italiens yttersta gräns och att det får räkna i stället för tolf millioner innevånare femton millioner eller ännu mera. Måhända framställer Frankrike i denna händelse nya fordringar. Veten J, frå gar en sardinsk representant, att den franska propagandan redan är verksam i Ligurien och på ön BSardinien? Det är äfvenledes säkert att när dessa gränsprovinser en gång fölorats, kunna de icke återfås. Savoyen och Nizza äro förlorade, förlorade för alltid, och sak samma skulle det bli med hvarje annat gränsdistrikt. Derföre måste vi råda sardinarne att se sig väl före. Det tjenar till ingenting att klaga och vredgas öfver hvad som redan är gjordt, det enda man kan göra är att hädanefter vara försigtigare. Må de, när de nästa gång taga Frankrikes bistånd ianspråk, låta det veta på förhand att det icke får en fotsbredd italiensk jord till ersättning för sina tjenster. Savoyen och Nizza må vara omtvistade länder, men Genua och ön Sardinien äro så italienska som sjelfva Toskana. Kraft och klokhet skola, når tid blir, gifva italienarne hvad dem fattas, utan att de behöfva inlåta sig i ett så farligt spel en gång till. äte ——— em ———————————ERERRL LL TT PR rr