strömmar. Han hade ej kunnat afhålla sig från att begagna det fula vädret som förevändning at dröja längre, än han eljest brukade. Då de sedan skildes hade han en en lång stund qvarhållif Marthas hand i sin. Gömd bakom sina gardiner lyssnade der unga flickan oroligt till ljudet af hans steg. All. denstund Francis ej bodde långt från henne, kunde hon med hörseln följa hans vandring närse nog till det ögonblick, då han inträdde i sitt hotell. Ännu några minuter och ljudet hade helt och hållet upphört. Ett skott från det hål hvarest mr Elson befann sig! ett andra skott följde; sedan ett tredje. Straxt derefter hördes de hastiga stegen af en man, flyende nedåt den gyttjiga gatan. Det är Francis man mördar! . .. tänkte den unga flickan. I första uppbrusningen af sin smärta fattade hon en liten revolver, som Elson hade köpt åt henne, nedsteg hastigt utför trappan och störtade beslutsamt ut på gatan. I samma ögonblick hon vände sig för att stänga porten, fattade någon henne i armen. Hon -utstötte ett skri. Tyst! sade den okände. Detär jag; öppna genast.