Göteborgsposten – 25 maj 1860, sida 2

an att få stryk af 4 personer, hvilka dock dervid hindrades af vittnet åkaren Larson, till hvilka Bibau ställt en uppmaning att hemta polis. Doktor Blachet, som äfven var tillstädes, tillspordes af polismästaren om han med det af honom i läkareattesten angående hr Wibell begagnade uttrycket skarpt tillhygge velat uttrycka att lifsfarligt vapen varit begagnadt, hvartill doktorn genmälde, att meningen med uttrycket var, att såret hvarken var stucket, skuret eller krossadt, utan blifvit tillfogadt med något tillhygge, som varit tillräckligt skarpt för att göra 4 tum långt, temligen djupt sår med jemna kanter. Hvarmed det skett vore omöjligt för någon att bestämma. Sedan Levin på tillsägelse af polismästaren företett den ring, som han förmält sig hafva vid tillfället burit, och densamma (från hvilken stenen var borttallen) blifvit af hr Blachet granskad, förklarade doktorn, att det icke vore omöjligt att såret blifvit med densamma tillfogadt, då de uppstående kanterna, som bildade infattningen, nästan voro så skarpa som en knifsegg, hade den infattade stenen varit upphöjd, vore det dock mindre sannolikt att denna ring varit det begagnade tillhygget. Löjtnant Levin uppgaf, att den förekomna stenen varit kullrig. Från fabrikören M. H. Lämqvist, hvilken blifvit kallad såsom målsegandes, inlemnade en skrift, deri hr Lämqvist förklarade sig icke föra någon talan för ett honom af obekant person tillfogadt slag. Hr Mellbin, som fortfarande fungerade såsom hr Wibells rättegångsbiträde, förklarade nu, att mycken bevisning ännu vore att åberopa, men som hr Wibell önskade saken snart afslutad, anhöll han att densamma måtte till vederbörlig domstol remitteras, med anledning hvaraf, och sedan hr Wibell denna begäran biträdt, polismästaren förklarade ransakningen inför. öfverståthållareembetet afslutad samt att målet remitterades till vedberörlig domstol på landet, Danderyds Skeppslags tingsrätt. Ar Wibells slutligen framställda förnyade anhållan att, sedan nu ytterligare bevisning blifvit förebragt derom att Levin förföljt honom, Levin måtte förklaras skyldig träda i häkte, blef äfven dennå gång af polismästaren afslagen. ESS a See mn Rn —