Göteborgsposten – 14 maj 1860, sida 1

ilihemlhi nyp Familjhemligheten.) Roman af J. F. Smith. — Det är säkert någon lustigkurre, som delar min smak för kaniner. Men den lilla med silfver inlagda dosan intresserade honom; han kunde ej slita sina blickar ifrån henne; hon utöfvade på honom en mäktig dragningskraft. Han var på samma gång nyfiken och pinad: nyfiken att få reda på sammanhanget, pinad af att cj kunna påminna sig, hvar han förut sett dosan. Den tycktes vara orörd; tillfället var frestande. Ralph smög sig sakta nedför trädet, hållande käppen mellan tänderna, tilldess han nått marken. — Jag vill taga reda på detta! sade han; om man än nyper mig kan man åtminstone icke hänga mig för det; jag är icke någon tjuf. Den lille nyfikne närmade sig stugdörren, fast besluten, att krypa in genom fönstret, i händelse dörren skulle vara tillåst. Med en skicklighet, som äfven den mest erfarne tjuf skulle ha afundats honom, lade han handen på klinkan och ) Forts. från N:o 1—4, 6—34, 86—78, 80—91, 91—109).