Göteborgsposten – 8 maj 1860, sida 1

Taj 1860. Kronan är skön att med lager bära, Spiran med rosor ej kännes tung. ÅAria. Utan äran, o hur tom är prakten! Utan kärlek, o hur ringa makten! Utan båda — hvad är ryktets pris? Hell dig, Drott, som får dem begge röna; Samfält skola de ditt lif försköna. Du är född att vara god. Dig kröna, Lät du nyss att vara stark och vis. Chör. Lita på oss! — I glädjen som smärtan Tro ditt folk, som vi dig, om godt; Nyckel och svärd har i dag du fått: Nyckeln har du till våra hjertan, Svärdet må pröfvas mot fienden blott. Aria. Länge slidan må dess stål omsluta; — Gyllne äpplet bär du i din hand; O så låt oss fridens frukter njuta: Ymnigt ren de mellan bladen skjuta, Mogna mer och mer, i solens brand, På vår nattligt sommarljusa strand. Men om v ldet hotar oss, de fria, Raskt till svärd vi bryta af vår lia Och, med segern i sitt spår, Följer folket dit dess konung går. Chör. Framåt må vår lösen vara, Framåt, såsom fädrens härskri ljöd. — Frågar du, om vi dig följe, svara Tusen sinom tusen röster klara: Ja! vi följe dig i lust och nöd, Följe dig i eld och storm och fara, Följe — dig i lif och död. Recitativ. Med mod att älska och försaka, Hvem följer trognast dock, om ej din ädla Maka? Med djup af sanning i sitt enkla sinn Hon lemnat allt — att vara din. Oraniens dotter är för hög att bära Sin purpur endast som ett lånadt sken; Men drottningkronan vinner sjelt i ära Der milda dygders sitter allaren. O må nu båda henne smycka, Och tiden fläta rosor in! När han ser din och Sveriges lycka, Då har hon äfven funnit sin. Chör. Herrliga Majdag, du blida, du rika, Härold för framtid, som vinkar oss huld! Vittna en dag må skördarnes guld, Att dina grönskande löften ej svika. Kronan du satt på vår blomstrande Jarl, Må för dess tyngd ej den krönte digna! Himmel! Vårt land och vår konung välsigna! Lefve, o lefve den femtonde CARL! H. M. drottningens kröning försiggick härefter. Vid dess slut, kl. half 2, gafs ånyo salut. Konungen besteg nu åter tronen, som emellertid blifvit vänd mot församlingen, och mottog derifrån de båda arffurstarnes samt statsrådens hyllningsed, hvarmed ceremonien i kyrkan var afslutad. Solonummerna uti kröningskantaten utfördes af demois. Andree, hrr Willman och Dahlgren. Kl. var en qvart öfver 2 då processionen hörjade sätta sig i rörelse utur kyrkan, i samma ordning och tagande samma väg som vid färden dit. Då H. M. konungen, nu bärande den kungliga kronan och manteln, utträdde ur kyrkan och åter besteg sin kröningshäst, skallade från den församlade mängden lifliga hurrarop, och från de närliggande husens fönster nedkastades blommor. Under hela vägen utföre Storkyrkobrinken, öfver Riddarhustorget och Myntgatan regnade oupphörligen blommor på H. M:ts väg, och såväl då konungen som drottningen passerade, ljödo hurrarop. Kl. vid pass 3 hade hela processionen anländt till kongl. slottet. Prinsessan Louise kom till Storkyrkan omkring 1 timma före processionen, der hon, åtföljd af tvenne uppvaktande, intog en särskild plats till höger om H. M. drottningens stol och der qvarstannade till ceremoniens slut. Diplomatiska korpsen jemte dess damer