Göteborgsposten – 8 maj 1860, sida 1

furstlig mantel, och H. M. red en grå skymmel, med sadelmundering af ljusblått guldstickadt sammet och med i betslet infattade tvenne stora ametister. D. K. H. hertigarne af Östergötland och Dalarne, hvilka likaledes voro till häst, buro äfven furstliga kronor, samt utanpå generalsuniformen, hermelinsmantlar. Det mest egendomliga i dagens högtidlighet var utan tvitvel den fil af praktfulla gammaldags vagnar, 1 hvilka H. M:t drottningen, D. K. H. hertiginnan af Östergötland och prinsessan Eugenie samt de uppvaktande damerna, äfvensom de herrar, hvilka buro drottningens regalier, åkte. Den ytterst rikt skulpterade vagn, i hvilken H. M:t drottningen åkte, lärer vara densamma som begagnats vid drottning Christinas kröning. Helt och hållet förgylld och försedd på taket med en kunglig krona, är den klädd med blått guldstickadt sammet och har innanför sina stora spegelglasfönster draperier af silfvertyg, hvilka äfven lära vara bibehållna från vagnens första begagnande vid drottning Christinas kröning, och syntes derföre också något mörknade af ålder. Vagnen lärer vara en skänk af Ludvig XIV till drottning Christina. Bottnen är af sköldpadd, och nyförgyllningen af denna liksom af de öfriga galavagnarne lärer kostat öfver 3000 rdr. H. M:ts vagn, som kördes af hofstallmästaren Fischerström, hade ettanspann af åtta hästar, med seltyg i blått, stickadt med silfver. De likaledes rikt förgyllda vagnar, i hvilka hertiginnan Sofia och prinsessan Eugenie åkte, voro klädda med rödt guldstickadt sammet. H. M:t drottningen bar vid färden till kyrkan furstlig krona och mantel. Vid vagnarnes ankomst till stora ingången till Storkyrkan togo de herrar, som skulle i processionen ledsaga H. M:t och D. K. H., samt de damer, som skulle uppbära ändarne af de furstliga personernas mantlar, plats längs trappan på ömse sidor om ingången, och afvaktade der de furstliga personernas ankomst och mottogo dem vid urstigandet. Alla i processionen deltagande damer buro hvitt siden samt rik hårklädsel i olika tärger. Sedan processionen inkommit i kyrkan och alla der intagit sina platser, borjade gudstjensten, derunder altartjensten förrättades af erkebiskopen och biskop Butsch, och predikan hölls af biskop Björck. Sedan litanian efter predikans slut blifvit läst, uppstämdes från orgelläktaren första afdelningen af den utaf professor Böttiger författade kröningskantaten, hvartill kapellmästaren ZLachner komponerat musiken. Orden till denna afdelning lyda sålunda: Hymn. Du, som af gyllne stjernor har Din krona evigt lika klar, Och blifver den du var! I morgon som i dag, i går, Din thron i himlars himmel står, Din spira öfver verldar rår, Och väfd af strålar, underbar, Din mantel är, din kungaskrud, Och solar löpa dina bud, — — — O hör oss fädrens Gud! Välsigna med din starkhets hand, Krön med din nåd den dyra stund, Som mellan kung och folk och land Beseglar trohetens förbund! Recitativ. Tiden röfvar allt — och sjelf han flyr. OSCARS glada tid är ren förgången; Men hans bild, oss oförgängligt dyr, Lefva skall i minnet och i sången, Adel, skön som konung och — martyr. Från den purpur, som i vestern släckes, Vändes ögat mot den dag, som gryr. Hur dess klot af morgonskyar täckes, Dock till lif hvar hoppets stråle väckes