Göteborgsposten – 5 maj 1860, sida 1

— Ja. — Deras namn? — Mistress Jarmy, hushållerska på Carrow, och Nicholls, hofmästaren, samt den kirurgs, som förband mina sår. Jag ser, att han är här tillstädes. Martin pekade härvid på en doktor Martineau, som satt bland Jurymännen. — Jag tror, broder Gork, sade domaren och lutade sig framåt öfver bordet, att ni skulle göra klokast uti att lemna denna onyttiga försvarstalan, Advokaten blef karmosinröd i ansigtet; han insåg nu, att han ofrivilligt skadat sin klient. En ny grymtning hördes. — Tyst! skrek sheriffen och såg sig förargad omkring. — Ni medgifver, sade Gork, för att söka upprätta saken, ni medgifver, att ni hyser agg till den anklagade? -— Nej! — Icke ens för det han varit er rival! — Nej! ... Den flicka, som vi båda äl-: skade är död! Hennes kropp påträffades i floden, under Carrows brygga. — Icke heller för de sår, som ni påstår att han tillfogat er. — Ännu mindre. För min enskilda del kan jag förlåta honom allt det onda han gjort