Göteborgsposten – 30 april 1860, sida 1

nas, som om det der skulle kunna skrifva er hel värdshistoria. Herr Roos har förr varit medlem, ja jag tror tillochmed någon sorts arbetschef i Tim mermansorden och han lär med sin konstfär dighet der hafva förtjenat åtskilligt. Åt den na orden borde han anordnat sina taffelpen gar, der han förr många gånger retat sin ap tit med alltför tarflig kost, åt denna orden som lär vara äldre och fastare till sin grund än alla riddarhus i verlden. Oftanämnde kam. marherre vet dock bäst af erfarenheten hvad räntan kan göra med tiden, och om man ser rätt på saken, så är det ganska välbetänkt ai honom, att åt ridderskapet och adeln skänka sin sparpenning. Han har nog liksom andra insett att här behöfs hjelp; det är endast i afseende på tiden han har sina egna begrepp, men det är mycket klokt att åtminstone tvinga framtiden till ett tacksamt erkännande aj den förtjenst, en kammarherre gjort sig af sitt guld och sina gröna skogar vid Djurgårdsbrunn. Rättnu ha vi kröningen en vacker dag. Men om det blir en ful dag, hur skall det då gå med all herrligheten, med hermeliner och guldbroderier, med sidenhimlar och sidenkjortlar, med dem, som sitta på läktare och dem, som kräla på marken. Usch då! För att förekomma all säkerhet, ha vi slagit upp almanachan. Hon lofvar regn, men då är det bestämdt klart, ty hon nyttjar faralspråket och detta har nog vederbörande reda på, så att allt kommer att gå lyckligt och torrt för sig. Ja, men om det skulle bli fult väder, det brukar händelsevis så vara den der tiden? Inga men — det rör icke oss. På slottsbacken, vid Gustaf III:s staty, nedanför Logården, på Mynttorget äro läktare under uppbyggande. På dem få de nyfikna sitta för sex riksdaler stycket och se spektaklet. Dessutom uthyras ännu dyrare alla möjliga fönster och gluggar, i hvilka det kan finnas större eller mindre utsigter. Hvad det skall blifva roligt! Jag längtar efter högtiden och då hoppas jag att kunna doppa min penna i kröningsbalsam och majdoft. Sedan kommer hyllningen, det är en annan sak. Härtill håller man på att inrätta en ofantlig hyllningsmachin tätt intill obelisken på Slottsbacken. Det är en hög och stor, en sublim inrättning. Man har undrat hvad det egentligen skulle vara, den der fyrkantiga kolossala lådan med ett torn i höjden och om kungen sjelf möjligen skulle taga plats derofvanpå. Nu har-man fått veta, att allt det öfre är bara ett underlag för grannlåten och en vidlyftig baldakin, under hvilken majestätet skall låta sig hyllas. En amfiteatralisk upphöjning på sidorna kommer att intagas af det finaste folket. Så skall man till höger hafva alla rikets herrar på ett bräde. Jag vet ej hvar fruntimret skall sitta, men representationen får också naturligtvis fyra bräder. Den gamle riksmarskalken, excellensen Lewenhaupt har länge runkat på hufvudet och slutligen tagit afsked från sitt embete före