Göteborgsposten – 28 april 1860, sida 2

jernaxel och blottade en öppning som var stor nog, att en karl kunde krypa derigenom. Joe Beans ville gå in, då hans vän höll honom tillbaka. — Nej, Joe, sade han, jag kan ej öfverlemna hedersplatsen åt dig. — Det är måhända äfven farans, herr Harry. — Ett ytterligare skäl för mig, att behålla den. — Men om någon olycka skulle hända... — Joe, intet prat. Mitt hjerta och min arm äro nu af stål. Låt mig gå, jag vill det! Men under striden mellan de båda vännerna hade röde Ralph helt lungt krupit ned ilöngången. — Må fan taga pojken! utbrast Joe Beans, han märkte det; han skall säkert förorsaka oss någon olycka! XXXVI. Biblioteket på Carrow-kloster hade i största hast blifvit anordnadt för vigselceremonien mellan Ellen och Miran-Hafaz. Det stora ekbordet, som sförut stått midt i rummet, hade blifvit borttaget och ett annat mindre hade ställts dit : stället.