Göteborgsposten – 21 april 1860, sida 2

gaard, Harbitz, J. Sverdrup, U. Sverdrup, Ueland, Vig, Danielsen, Sten, Euge, Aall, U. 4. Motzfeldt, Valstad, Berg, J. KR. Krogness och O. A. Krogness, med Harbitz till ordförande.? -— Tidningarne Aftenbladet och Kristianiaposten ha förklarat norska statsråden i Stockholm numera sakna nationens förtroende, tillfölje af deras visade efterlåtenhet att ej påskynda konungens beslut om ståthållareskapet, innan Sveriges ständer afgjort for sin del frågan. — Vi anteckna detta till minnes. Stockholms befästande. Ju mera det närmar sig altgörandets stund i denna fråga, desto lifligare ådrager den sig uppmärksamheten. Vi omnämnde för några dagar sedan, att utskottets förslag att vägra bifall till K. M:s proposition om anslag för hufvudstadens befästande blifvit af borgareoch bondestånden bifallet, men af presteståndet utan diskussion förkastadt, hvadan detta senare stånd bitöll K. M:s proposition. Nu har äfven adeln med 87 röster mot 47 bifallit den kongl. propositionen. Af förhandlingarne på Riddarhuset finner man, huru olika meningarne äro i denna vigtiga angelägenhet. Chefen för landtförsvarsdepartementet, herr Björnstjerna, anmärkte eget nog, att han fann det underligt, det ständerna, som vid förra riksdagen voro för betänkandet, nu äro emot detsamma. Konungen har således på ständernas egen önskan begärt detta anslag. Denna logik är dock något haltande. Vär förra riksdag var, såsom vi veta, solblind af glansen från de många inbillade rikedomar, öfver hvilka vi ansägos rufva såsom sagans drake, och kastade derföre utan vidare moget öfvervägande bort några 100,000 rdr här, några 100,000 der. Redan summan, som sista riksdagens. ständer anslogo för befästningen, visar tydligt, att saken snarare kan kallas ett försök, än ett allvarligt, efter bestämd plan uppgjordt system. Ty det kan ej gerna undfalla någon, att, om betästningsfrågan gillas, arbetet ock måste påskyndas, för att lemna den säkerhet och det gagn dermed åsyftas. Statsrådets undran är ej berättigad, ty de riksdalrar, som förra ständerna anslogo, kunna väl icke gerna anses vara bindande för utgifvandet af flere millioner, lika litet som de penningar, hvilka utgåfvos för de olika grundgräfningarne åt Nationalmuseum, gjorde det nödvändigt, att der förlägga museipalatset, som ock mycket riktigt, om vi minnas rätt, fått en annan plats än den först tillämnade. Om ett folks representanter ändra föregångares beslut, må väl detta snarare anses vara resultatet af mera mogen öfverläggning och pröfning af saken, än vara uuderligt. — Då det gäller vårt försvarssystem, är det ock, vilja vi tro, bättre att ordna detta så, att vi ha stridbare män, än några fästningsmurar. Vår arme är synbarligen allt for ringa, att låta dela på sig i en mängd fästningar — och ett centralisationsförsvar, baseradt på Carlsborg, är, skulle vi tro, vida mera lugnande för sinnena, än ett sådant, baseradt på Stockholm eller med båda delarne. Hufvudstaden befästad kommer alltid att utgöra en gränsfästning. Att gränsfästningssystemet alltmera uppgifves, då det gäller ett fritt folks sjelfförsvar, synes af förhållandet i Belgien, der gränsfästningarne mot Frankrike skola slopas och försvaret centraliseras i Antwerpen. Kröningsprogrammet för de åtta festdagarne påstås at N. D. A. skola vara ungetfärligen detta: Fredagen galaspektakel. Loöorsd damaAan Hå födda nmAaRn Malla J.J ee