els emottogande i Florens äro så storartade, att denna stad ej sedan Ferdinand lII:s intåg, 1814, uppletvat något dylikt. Nautiska festligheter skola firas på Arnofloden, och triumfbägar samt tillrustningar till fyrverkerier redas ofverallt på allmänna platser och bryggor. — Händelsernas utveckling i södra Italien följes med orolig uppmärksamhet och man glömmer derför nästan alldeles Nizzas afträdande till Frankrike. Förslag ha tillochmed väckts om att använda en del at Garibalditonden till anskaffande af vapen åt Sicilien, — Huru litet afseende man fäster vid de iden påfliga bannlysningen uttalade hotelserna för tid och evighet, synes bäst deraf, att staden Bologna besvarat densamma med en tillgifvenhetsadress och en gåfva af 2,000,000 francs till Viktor Emanuel. Vid staden Foligno i Kyrkostaten, der floderna Topino och Maroggia stöta tillsammans, skall en större truppstyrka sammandragas, och Anconas garnison skall förstärkas. Derjemte skola fyra flygande korpser upprättas, hvilka hafva till ändamål att genomströfva landet och söka upprätthålla ordningen. Umbrien och Markerna hvimla af piemontesiska agenter, som söka uppvigla folket (?). Moniteuren för den 17:de dennes innehåller följande tillkännagifvande: Vid den definitiva omröstningen i staden Nizza hafva 6,810 röster förklarat sig för och endast 11 röster mot anslutningen till Frankrike. De franska tidningarne jubla naturligsvis i högan sky öfver detta lysande resultat, hvilket ju så tydligen visar sanningslösheten i deras påstående, som ihärdigt forklarat folket vara anti-franskt. Det skall naturligtvis nu heta i någon af de tusendetals depescher, som herr Thouvenel sätter upp när som helst, att en renare politik, ett mera öppet handlingssätt än Frankrikes ej kan existera. Den ädle kejsaren har låtit folket sjelft, af eget fritt val bestämma sitt öde -— och resultatet har blifvit den oerhörda differencen af 6,810 mot ll! -—-—— Aber: Nizza är en stad med nära 40,000 innevånare. Hvar ha de 33,000 menniskorna tagit vägen, som saknas vid omröstningen? De ha tegat som snälla barn begapade af franska kanoner, som blifvit dittransporterade, för att skydda fria valet. Ett faktum är emellertid att omröstning egt rum, med stor pluralitet för anslutningen. Franska regeringen med sitt elastiska samvete skall således utan vidare införlifva med sig distriktet. Men allt detta kommer dock att i historiens blad rubriceras såsom — falskt spel! Schweitziska förbundsrådet har nu beordrat sina olika gesandter, att gifva dementi åt alldeles ur luften gripna (hoc est: från Tuillerierna utspridda) berättelser om särskilda underhandlingar med Frankrike. Förbundsrådet förnekar officielt det af Frankrike gjorda påståendet, att det föreslagit Frankrike en separat öfverenskommelse om Savoyens delning. — Den politik, hvars advokat hr Thouvenel är, utgör alltjemt en total osanning. Den 15:de afgingo från Paris fyra kompanier zuaver till Nizza, der de skola utgöra enkekejsarinnans af Ryssland hedersvakt (2). — Republiken Haytis regering, som tänker upprätta tvenne nya lycer, söker att i Paris värfva sig för detta ändamål sex professorer. Sardinska regeringen låter i Frankrike bygga tvenne ångfregatter å 60 kanoner hvardera. — Stämningen på Börsen i Paris är matt, emedan man väntar på en ny interpellation af Kinglake i engelska parlamentet angående Savoyen. I Englands underhus var d. 16:de marinbudgeten på dagordningen. Amiral Napier begärde, att flottan skulle ställas på lika fot med den franska; kanalflottan vore för tillfället alldeles för svag. Österrike kan ej besluta sig till att uppgifva Venetien, utan hoppas till och med att, oaktadt den overksamhet, hvartill det för närvarande är dömdt, åter kunna uppsätta sina erkehertigar på deras troner. Det sardinska korthuset skall snart åter ramla ! yttrade sig nyligen en österrikisk general. De österrikiska luftslotten torde dock sjunka ännu lättare tillsammans, än de sardinska korthusen, hvilka likväl stå på fast grund och botten. Talaoram