Göteborgsposten – 20 april 1860, sida 1

Familjhemligheten.) Roman af J. F. Smith. Den värma och uppriktighet, hvarmed dessa ord uttalades, skulle ha öfvertygat åhörarne, om ens något tvifvel i detta afsende förefunnits. Henry log åt Joe och denne mottog detta leende såsom ett bevis på hans redlighet och hederskänsla. Man heslöt nu, att inkalla vittnet, för att afgifva sin berättelse. Då pastor Orme ringt tvenne gånger, såsom öfverenskommet var, öppnades biblioteksdörren och Martin inträdde, understödd af de båda kirurgerna. Den gamle var förfärligt blek; han hade lidit så mycket! men hans ögon voro klara och rediga, och hans hopbitna läppar förrådde klokhet och beslutsamhet. Man ser aldrig eller åtminstone högst sällan en idiot eller vansinnig ha läpparne sammantryckta. — Tack, hr Harry, tack! stammade han, då vår hjelte med nästan sonlig omsorg fört honom till länstolen. ) Forts. från N:o 1—4, 6—34, 36—78, 80—91).