— Vet ni, om der finnas några löngångar eller hemliga dörrar? — Huru har då detta knyte, som tjogtals vittnen skola bevisa vara ert, kunnat påträffas i ett hvalf, vid ändan af en hemlig gång, som står i förening med biblioteket, der mordet begicks? inföll pastor Orme. Allas blickar voro fästade på kaninvaktaren. Han försökte tvenne gånger att tala, men orden dogo på hans läppar. — Ni kan cj svara! De bref, som knytet innehåller, bevisa, att ni redan länge stämplat mot den ädle mans heder och lycka, som skänkte er ert dagliga bröd. — Jag vet cj, huru knytet kunnat komma dit, sade den anklagade och sökte taga en obesvärad mine, hvilken dock motsades af hela hans öfriga person; men jag tror fullt och fast, att mina fiender laggt dit det, för att kunna svärta mig. — Hvilka kallar ni edra fiender? -— Joe Beans och Henry Ashton. Bofven hade ej väl uttalat Joe Beans namn, förrän den hederlige bondgossen, harmsen öfver denna anklagelses nedrighet, utbrast. — Det är lögn, en helvetisk lögn, som ej heller skall gagna er till något, Will! Jag hade aldrig med min fot varit på Carrow mer än två