Göteborgsposten – 18 april 1860, sida 1

äro my cket väl lagda, kan vigten för denna uppgå till högst 10 Lisp. totalvigt, sålunda fördelade: Varans vigt . . . 7 Lisp. Lårens d:o . . . 3 , S:a 10 Lisp. För frakten af denna, med ett varuvärde af minst ett par tusende rdr, betalas under samma väglängd 1 rdr 7 öre, hvarat for varan omkr. 70 öre och för emballaget — 37 öre. Exemplet var väl således ej så fullt lyckadt, men intet kan lyckas, då man vill söka att försvara en taxa, byggd på sådana grunder och med en sådan klassificering som denna. Ins. talar vidare om ett mera , praktiskt sätt att gå tillväga, än att skicka ölet tappadt på buteljer, nemligen att såsom i England skicka det på fat och vid framkomsten tappa det på buteljer, ,,hvarigenom framoch återtransporten för buteljerna, vare sig tomma eller som emballage, inbesparas. Detta förslag lider blott af ett enda fel, ehuru detta visst ej är ringa, nemligen att vara alldeles — overkställbart. Icke blott i England, utan äfven i Tyskland och Danmark är nemligen förhållandet sådant, att nästan ingen enda bryggare tappar sitt öl sjelf, utan utsändes det på fat till öoltappare, som hafva till sitt yrke att buteljera ölet och sedan distribuera det — der ej sådana finnas, få värdshusvärdarne sjelfva taga emot ölet och sjelf styra om saken. Här i Sverige äridet nu en gång för alla ej så, utan vill bryggaren sälja sin vara, så måste ban buteljera den, och, om också den i vår första artikel exempelvis tagne industriidkaren ville och kunde taga anvisningen ad notam på ett ställe, så är dock förslaget i öfrigt overkställbart, ty ej kan han hatva en tappningsanstalt på Avarje ställe der han lemnar sitt öl? Hvarföre skall dessutom ins. vara obillig emot jernvägsstyrelsen, då vi ej äro det? Han talar nemligen om huru orimligt det vore om en vinhandlare i Göteborg skulle påyrka en klassnedflyttning för. Vin på den grund att, om han hyr en källare i Alingsås, sänder dit vinet på fat samt tombuteljer särskildt (detta sista är ett arrangement alldeles i jernvägsstyrelsens smak), tappar vinet i Alingsås och återsänder det buteljeradt till Göteborg, transporten derigenom blifver ganska dyr, icke skulle detta anses som något giltigt skäl för den begärda nedflyttningen i lägre klass. Vi medgifva detta, men skall det vara en anspelning på, att vi skulle yrkat något så enfaldigt, som att t. ex. en bryggare boende i Alingsås skulle kunna med fog yrka på nedsättning i frakten på den grund, att han skulle vilja hyra en källare i Göteborg, tappa ölet der och återsända det till Alingsås och vidare uppåt landet för att säljas, så medgifva vi alldeles icke hvarken att vi tänkt eller sagt något i den vägen, utan har ins. i så fall skjuit öfver målet. Vi hafva endast framhållit rimligheten deraf, att en industriidkare i dena väg ej kan använda jernvägen att på ett af— ——— 000mmemsmmyssessenmes