Göteborgsposten – 13 april 1860, sida 2

Från Utlandet. Angående ställningen i Italien innehåller engelska Tidningen Observer en artikel, som förtjenar att återgifvas: Konungariket Norra Italien eller, såsom det brukar kallas, konungariket Italien är nu ett geografiskt faktum, mot hvilket man visserligen kan protestera, men likväl icke låter mera ignorera sig. Troligen kunde ingenting vara bättre för det nygrundade konungariket, än att allt förblefve några år lugnt omkring detsamma. Det behöfver tid, för att komma ur öfvergångsperioden och förtäta sig till en fast enhet, hvilken förmår både inom och utom motstå en plötslig stöt. Men dertill finnes dock föga utsigt för handen. Den händelse som nyligen timat i Rom och det alltjemt i konungariket Båda Sicilierna rådande förtrycket låta ana till nya förvecklingar, hvilka, såsom vi frukta, skola göra den slutliga lösningen af italienska frågan högst svår. Det nuvararde tillståndet i Neapel kan omöjligen fortfara länge. Regeringen derstädes måste antingen inslå ett fullkomligt nytt system eller ock synes, efter vanligt menskligt förstånd att doma, en revolution vara oundviklig. Om vi än ej vilja hyckla medlidande med Bourbonerna, måste vi likväl tro, att deras fördrifvande skulle i sakernas nuvarande läge vara en olycka för Italien. Hvarje händelse, genom hvilken Neapels tron blefve ledig förklarad, skulle kunna leda till förnyandet af nu slumrande anspråk och erbjuda tillfälle till en inblandning af samma slag som den man nyss motat i Mellan-Italien och till hvars besegrande, erfordrades sä mycken beslutsamhet och fosterlandskärlek. Ryktet om konungens vägran, att åtaga sig Roms beskyddande för den händelse, att franska trupperna skulle lemna staden, bör måhända betraktas som ett tecken till att en förändring försiggått i könungens beslut och någon liten lutning åt den nationela sidan egt rum. Det har aldrig gifvits någon konung, som haft spelet så fullkomligt i sin hand. Han behötver blott vilja, och han kan blifva Södra Italiens Viktor Emanuel. Men ingen makt i verlden kan rädda honom, om han ej räddar sig sjelf. Men ännu ett annat ställe finnes, der man fruktar för den franske imperatorns lystenhet. Det är Tyskland. Och den möda