Göteborgsposten – 7 april 1860, sida 1

William Ewart Gladstone. Verkningen af Gladstones budgetförslag och det märkvärdiga, i fyra timmar räckandt tal, hvarmed han föreslog detsamma inföi Parlamentet, har ej allenast uppnått, utan til och med ötv erstigit författarens förhoppningar Gladstone har firat en triumf, en seger, hvil ken är desto större, som han för densamma endast och allenast har sin egen oförskräckhet it skarpsinne och sin viltaulighet att tacka Vi ha förut utförligt meddelat hufvuddragen i hans finansplan. Denna mottogs till en bör: jan med misstroende af folket, men entusiasmen och itvern efterträdde snart kö!den. Man började förstå den paradox, på hvilken for slaget grundade sig. Gladstone gör ej de reduktioner, som hans plan innehåller, de:fore att en ölverfiodande statsinkomst, utan tvärtom en otillräcklig sådan är för handen Han har icke att göra med ett oöfverskott, utan med ett deficit, och just dertöre öppnar han lan. dets hamnar annu vidare och hoppas förtröstansfullt på en ny återvinst, ja, på en stegring af inkomsterna tillfölje at nationens stora industriela och kommersiela företagsamhetsanda. Detta är en at de vigtigaste vetenskaphga upptäckter, som någonsin tillämpats på regeringskonsten, och det frågas om deras användande är möjligt i något annat land i verlden än England, icke dertföre att principen annorstädes är mindre sann än i England, utan derföre att måhända annorstädes å statsekonomiens fält nodigt mod ej finnes, för att träda emot inrotade fördomar. William Ewart Gladstone är född år 1809 och son till en rik handlande i Liverpool. Han åtnjöt sin första uppfostran i Eton, studerade derefter i Oxford och trädde, sedan han gjort en utflygt till Konstantinopel, samt Ostoch Westindien, 1834 in i parlamentet, såsom representant för Newark, der han slöt sig till det högkyrkliga och konservativa partiet. Peel, som 1834 kom till statsrodret förstod att uppskatta den unge representantens förmåga och egenskaper, och utnämnde honom till skattkammarlord, och straxt derefter till understatssekreterare för kolonierna. Året derpå måste Peel afträda, hvarigenom Gladstone ifven förlorade sin plats. Ifrån denna stund öfvergick han i oppositionens läger. När Peel