Göteborgsposten – 29 mars 1860, sida 1

— Hvad skulle jag då behöfva göra? Juristen ryckte på axlarne. — Om jag lemnade öfversten och lady Mow bray i era händer? frågade f. d. betjenten. Mr Elworthy teg. — Om jag återförskaffade er sir Willian Mowbrays förlorade testamente? Samma tystnad. -— Om jag lemnade till ert förfogande der mans lif, som frånstulit er detta testamente? Ja, svarade lagkarlen bestämdt. Lem na mig öfversten och lady Mowbray; säg, hva: min mördade klients testamente finnes, och fast. än jag blygs att ur rättvisans händer ryck: en sådan skurk som ni, skall jag likväl rädd: ert lif. Å Huru underligt detta löfte än må synas kunde likväl mr Elworthy uppfylla det. Betjenten hade redan låtit honom förstå, att han vis. ste, hvar han skulle återfinna skrinet, som blifvi frånstulet kapten Eltons enka, endast man villt försäkra honom om att få behålla lifvet, och si Jasper Pepper sjelf hade flere gånger rådiråga juristen om möjligheten att kunna upptäcka des. sa saker utan den skandal, som tydligen måste åtfölja en process. Då öfverenskommelsen blifvit gjord, lät El. worthy tillkalla en magistatsperson, inför hvilker lady Mowbrays exhofmästare icke allenast ankla.