Göteborgsposten – 28 mars 1860, sida 1

endast har ett kapital af 111 millioner sil verrubel, ej kunna realiseras och derföre sti såsom vexelkursen ätfvenledes bevisat, lång under det nominella värdet. Priset på all artiklar har derföre stigit till en oerhörd höjt och de redan derförutan genom sista året handelsbalans uppståndna svårigheter vid ut jemnandet af differensen ha än ytterligare ö kats. Ryssland hade i början af detta århundra de icke någon annan skuld än det 1799 kon traherade bolländska lånet till ett belopp a omkring 88 mill. holländska gulden och ute löpande assignater till 300 millioner silfver rubel. Men de Napoleonska krigen kostad Ryssland icke mindre än 670 mill., hvara likväl endast 267 mill. töllo på de efterkom mande, emedan assignaterna betydligt fallit värde och i statsbankrutten 1824 nedsatts frå 31 till 1 pret. Under åren från 1817-182 bemödade regeringen sig alltjemt, att höj kursen på assignaterna och upptog till dett ändamål trenne lån, ett inom och tvenne ut rikes (1820 genom Baring Hope 40 millio ner till 5 pret och 1822 genom Rothschild London 43 mill. till 5 pret). De senare ut ländska lånen voro bestämda att dermed un derstödja riksskattkammaren, det inländsk (80 mill.) till indragande af assignaterna. ÅS signater indrogos och uppbrändes till ett vär de af 236 mill., 12 millioner hade gått förlo rede i allmänna rörelsen; mer det återsto: dock ännu 595,776,310 silfverrubel, hvilka n nedsattes, i en proportion af 3:: 1, til 170,221,828 silfverrubel, så att hela statsskul den år 1824 utgjorde 383,844,543 S. R. Vid denna tid öfvertog Canecrin förvalt ningen af den genom hans föregångare Camp bausen och Guriew alldeles uttömda skatt kammaren och genomdref med oböjlig ihärdig het och kraft den grundsatsen, att alla en skilda intressen måste underordnas statens all männa. Allt genom och för staten. Men de! närmaste förtjensten i denna princip var docl återställandet af statens kredit, bestämmande af valutan och finansernas reglerande. Reda efter fyra års förlopp hade Ryssland med om kring 10 millioner minskat sin statsskuld hvilken i slutet af år 1828 hade följande ut seende: gammal holländsk skuld . . 25,707,000 S. R 6 proc. stående skuld . .. 74,244,687 6 proc. skuld till depositakassorna med afbetaln. på vissa terminer... ...... 9,760,841 5 proc. utländskt lån. . . . 69,662,320 oförräntade assignater . . .170,221,828 6 proc. skuld i lånbank. . 24,000,659 Summa 573,597,335 Men från denna stund tillvexte statsskul den åter hastigt. Kriget med Persien oci Turkiet hade kostat mycket penningar, Poler och Kaukasus fordrade ständigt och alltjem mera mynt. Det 1828 och 1829 genom Hopt Comp. i Holland upptagna lånet af 42 mill holländska gulden, den så kallade andra hol ländska terminsskulden, hade uppslukats a