Göteborgsposten – 23 mars 1860, sida 2

Doktor Guyot närmade sig bordet och började tillaga en dryck, som skulle gifva hans patient styrka och mod, Derpå lemnade han glaset åt Ellen. — Drick! sade han, och edra kinder skola åtminstone för en timmas tid ha helsans glans, ert blod skall rinna fritt i edra ådror. I denna bågare ligger styrka och frihet. Ellen tömde utan tvekan glaset. — Nuär det gjordt, sade hon och lemnade det tillbaka åt honom. — Rusta i ordning åt missen, sade han, vänd till Susanna; jag skall komma tillbaka. Han aflägsnade sig dervid, utan att kasta ens en blick på Ellen. När han återkom, fann han fröken och hennes kammarpiga i ordning för afresan. Den förras ögon glänste och hennes min var beslutsam, hvilket förutspådde ett gynnsamt resultat af deras företag. De voro båda, såsom doktorn tillsagt, klädda i svart. — Ären j färdiga? frågade han. Susanna svarade jakande och släckte genast ut ljuset. De gingo sakta och med största försigtighet utför stora trappan. Hvad deras hjertan klappade, när trappstegen knarrade under deras fötter ? De minuter, som förrunno innan de hunno ned i vestibulen, föreföllo dem som en cvighet.