Göteborgsposten – 23 mars 1860, sida 1

framtid, och spanska litteraturen har under de sista. tio åren af dem blifvit riktad med ett betydligt antal goda militäriska verk. Deras praktiska utbildning twrde föröfrigt vj stå tillbaka för deras vapenbröders i andra armeer; ja, de många inbördes krigen, expeditionerna och marschöfningarne hafva kanske tillochmed förlänat den en viss öfverlägsenhet i den egentliga krigserfarenheten. Spanska sjömakten, en gång trenne verldsdelars skräck, har liksom lan. tmakten gått så långt tillbaka från sin fordna betydelse, attden nu knapptförmår skydda de transatlantiska besittningar som spanska monarkien ännu har qvar. Dessa utgöras at presidierna på afrikanska kusten, Kanariska öarne, Philippinerna och Cuba med Puertorico. Särskildt är det Cuba, Antillernas perla, som af Nordamerikanarne betraktas med lystna ögon och nödgar Spanien att ständigt hålla en betydlig sjömakt i beredskap för att geudritva och förinta Unioneus öppet uttalade flibustierplaner och annexationslusta. — Denna ständiga oro har dock haft det goda med sig för flottan, att denna hållits i en viss rörlighet och i kontakt med de öofriga sjömakterna, så att de nyaste förvättringarne inom sjöväsendet icke helt och hället blitvit utan användning vid spanska marinen, ätven om man måste erkänna, att man dervid gär långsamt framåt, så att t. ex. ångflottans förhållande till den seglande ännu står långt efter det som af öfriga sjömakter fiunes iakttaget. Den som först började att ånyo höja spanska tlottan var Narvaez, hvilken år 1845 började med arsenalens återställande och intill 1851 lät bygga och reparera icke mindre än 78 skepp. Detta senare år uppgingo utgifterna tör flottan till 65 millioner realer (c:a 12 mill. rdr rmt) — Efter den Franska Moniteur de la Flotte var år 1858 spanska flottans styrka följande: Ångare: 4 Saruffregatter med 155 kan. och 1080 hästkr. 9 Skrufbåtar 18 770 3 Hjulfregatter ,, 42 1500 7 Hjulkorvetter ,, 42 2450 18 Avisos 48 2680 Tills. 41 Ångare med 305 kan. och 8480 hästkr. Segelskepp :t 2 Linieskep med 168 kanoner 4 Fregatter 156 4 Korvetter 100 9 Briggar 140 7 Skonare 19 2 Transportfart. ,, 8 8 d:o 16 , Tills. 36 Segelfartyg med 607 kanoner. Under bygghad voro vid denna tid 3 skruffregatter. Dessutom förfogade man öfver 69 kustvaktskepp med 69 kanoner. Hufvudstationer för flottan äro landets båda krigshamnar, Cadix och Ferrol, äfvensom hamnen i Cartagena; likväl besitter Spanien dessutom 50 andra hamnar. — Utländska stationer finnas vid Pbilippinerna (35 skepp med 35 kanoner) och i ubas farvatten, hvarest år 1858 inalles 26 skepp (till hälften ångare) med 381 kanoner och 4,598 man voro stationerade. Afven i Rio de la Plata och vid ön Fernande del Po i Guineagolfen äro några krigsskepp för beständigt stationer de. Flottan är bemannad med en utomordentlig mängd så väl officerare som manskap. Officerskorpsen består af: 1 Generalkapten (Amiral), 5 Generallöjtnanter (Viceamiraler), 12 Commendanter (Contreamiraler), 16 Brigadierer (Kaptener, 1 klassen), 30 linieskeppskaptener, 60 fregattkaptener, 180 skeppslöjtnanter och ett obestämdt antal fändrikar. Aspiranter till sjökrigsskolan finnas till ett antal af 180. Matroserna rekryteras från allt sjöfolk i monarkien, hvilket sedan 1734 utan undantag är konskriptionsskyldigt och infördt i rullorna. Dessa matroslistor upptogo 1858 inom Spanien 60,817, på Cuba och Puertorico 3,784 och på Philippinska öarne, 38,900 matroser — ett tal hvilket vida öfverstiger det, som spanska marinen under sin glansperiod förmådde uppvisa. Dessutom kan man ej förneka, att instruktionen är bättre och redigare samt disciplinen vida strängare nu än under nämnde period. Staten kan trenne gånger kalla matroserna till tjenstgöring och a tt————OeO-—————— Övers