Göteborgsposten – 22 mars 1860, sida 2

AT TP RR AR na enda plats hafva under år 1859 exporterats ej mindre än 4,407,225 tons kol; 1858 års kolutförsel utgjorde 4,018,990 tons, eller en tillökning för 1859 af 388,235 tons. . Aniwerpens Börs, hvilken, såsom läsaren vet, ödelaggts genom vådeld, skall nu redan i vår återuppbyggas och i ännu större skala än den nedbrunna, oaktadt denne ansågs såsom en af de herrligaste monumentala byggnader. Bränvinet i Finland. I Wasabladet för d. 6 d:s läses: Bränvinsbränningen stundar, pannorna ställas i ordning, man väntar med otålighet den stund, det klockslag, då den foörstorande floden skall få bryta fram. MHusbönderna på landet se vigtiga ut, man märker på allt, att något stort är på färde; men i matmödrarnes ansigten läses en oro, en nedslageuhet, såsom vore det nu ohjelpligen förbi med all frid, all glädje i hemmet. — I Abo underrättelser al d. 8 d:s läses: Bränvinshandeln, som numera ftörföljes på alla kanter både at opinionen och polisen, är härstädes i mycket trångmål. Ifrån torgen, der den numera ej är tillåten, har den neml. retirerat till portgångarne. 1 ett par tre af dessa portgångar vid nytorget försiggår dagligen en dylik handel med aqua vitae, som af törstande strupar förtäres på stället ur buteljer, halfstopsmåttt, kaffekoppar, träskopor m. m. Kroglifvet har således erhållit en betydlig utvidgning. Ifrån att hittills ha varit inneslutet i trånga kyffen, har det nu himlen till tak och jorden till golf, och nöjd kan derföre drinkaren skråla: Med skämt och sång Och munter gång Vi vandra dit ödet befallt. Ej frågan är, hvart kosan bär, Ty krogen den är öfverallt. Censuren i Finiand. Den väl bekanta censurförordningen af d. 8 April 1850, som förbjöd en annan litteratur på finska språket än religiös och ekonomisk, är nu ändtligen fullständigt upphäfven.