Om ny lag angående skilnad i äktenskap. Lag-utskottets betänkande. N:o 19 hemställer, med anledning af hr P. Staaffs i Borgareståndet väckta motion om antagande af ny lag angående skillnad i äktenskap, det måtte Rikets Ständer för sin del besluta, dels en författning så lydande: Med ändring af hvad i Kongl. Förordningen d 27 April 1810 för nedannämnde tall finnes stadgadt, förordnas, att domstol må ega döma till skilnad i äktenskap jemväl när den ena makan beträdes med slöseri, dryckenskap och våldsamt sinnelag, samt när en sådan stridighet i lynne och tänkesätt hos begge makarne sig yppar, som under ständiga utbrott slutligen öfvergår till uppenbart hat, dock bör domaren förut noga ransaka om makarnes sammanlefnad och ej grunda sitt utslag på deras uppgifter allena, utan att andra omständigheter dertill komma, samt ej heller bevilja skillnaden med mindre bevis företes om undergångna sådana varningsgrader, 14 kap. 18 Giftermålsbalken bestämmer; dels en författning af detta innehåll: Med upphäfvande af ej mindre 16 kapitlet 11 8 kyrkolagen, i hvad den innefattar föreskrift om ransakning och förhör inför domkapitlet med äkta makar, än äfven 1 och 2 33 i 14 kap. Giftermälsbalken, förordnas att sistnämnde begge lagrum hädanefter skola lyda som följer: 1 8 Der hat och vitterhet emellan man och hustru uppkommit och endera derom hos presterskapet gör anmälan eller det eljest kunnigt varder; då skola makarne af kyrkoherden i församlingen varnas, efter thy i kyrkolagen sägs. Sämjas de ej ändå, varde inför kyrkorådet ytterligare varnade. Låta de sig ej heller deraf rätta, döme då rätten till skilnad på et är till säng och säte; förbjude ock, vid vite af fängelse, makarne att hvarandra under den tid besöka.