lopp bortfalla. Detta tycktes vara mycket lofvande utsigter. Finansernas tillstånd år 1859—60 har också varit sådant, att man kunde ha skäl till de bästa förhoppningar. Inkomsterna ha i det hela varit högre och utgifterna mindre, än påräknadt varit. Totalinkomsten skall nemligen uppgå till 70,578,000 , men utgifterna endast till 68,953,000 . Der finnes således ett öfverskott af 1,625,000 . En ny, opåräknad utgift har dock tillkommit, i anledning af Kinesiska kriget, stor 1,170,000 , och en förväntad minskning i tulluppbörden till följe af fördraget med Frankrike, såframt detta träder i verkställighet innan finansärets ntgang, stor 640,000 X, hvarigenom icke: allenast ötverskottet går förloradt, utan en balans på 185,000 inträder, hvilken likväl blir fullkomligt betäckt derigenom att Spanien, som tyckes vara mera än förut böjdt for att afbetala sin skuld till de olika länderna, lofvat göra en afbetalning på en äldre skuld af 500,000 , hvaraf 250,000 skola inflyta innan finansårets utgång, så att balansen blir fullkomligt betäckt. Oaktadt innevarande finansår sålunda skall sluta rätt gynnsamt, ser det likväl ej så litet brydsamt ut för kommande året. Detta härrörer isynnerhet deraf, att man, oaktadt frihandelsvännernas och fredspartiets ifriga sträfvanden, oaktadt BFussels och Palmerstons arbetande på ett närmare förbund med Frankrike, hvilket nu skulle finna sitt energiska uttryck i handelsfördraget, likväl arbetar på armeens och flottans utveckling, såsom om landet måste vara beredt på ett krig eller, om man så vill, stå fullt rustadt till sjelfförsvar. Under det sålunda räntan af statsskulden, ehuru den ännu skall sluka 26,200,000 , skall förminskas med 2,483,000 , kommer att åtgå till krigsministeren 15,800,000 , och till flottan, inberäknadt postångfartygen m. m., 13,900,000 , eller inalles för militäriska ändamål 29,700,000 , hvilket i jemförelse med 1858—59 utgör en tillökning af 3,618,000 och med 1859—60 af 2,448,000 Z. Statsskulden och krigsministeren medtaga således ej mindre ån 55,900,000 , Den öfriga administrationen, skatteutkräfningen och åtskilliga andra poster uppgå till 15,200,000 . Totalutgiften skall tilltöljd deraf blifva 70,100,000 . För att möta dessa utgifter skulle till förfogande —under förutsättning af att sockeroch thetullen åter blefve nedsatt och inkomstskatten endast höjd, såsom planen var, med 5 pence på ett halft år — stå följande belopp): Tullinkomsten 22,700,000 , accis 19,170,000 , stämpelskatt 8,000,000 , jordoch annan direkt skatt (inkomstskatten oberäknad) 3,250,000 , !, års inkomstskatt, nedsatt till 5 pence, 2,400,000 , postinkomster 3,400,000 , domäner 280,000 , åtskilliga andra inkomster 1,500,000 . Totalbeloppet skulle således utgöra 60,700,000 . Detta, daget från utgifterna, skulle gifva en balans af 9,400,000 . För hvar och en, som blott önskade att