Göteborgsposten – 14 mars 1860, sida 1

De öfriga bistodo honom; panelningen brakade, den hemliga fjedern gick sönder och dörren öppnade sig, blottande ingången till en löntrappa. — Gången! . .. Martin hade rätt! utropade de på samma gång. Det är denna väg mördaren gått, för att kunna träffa sitt offer. På mr Elworthys enträgna begäran, samtyckte Joe slutligen att undersöka den mörka gången. Han tog ett ljus, gick utför trappan, vid hvars slut han fann ett litet hvalf, och midtuti detta ett bord, der åtskilliga saker lågo kastade om hvarandra. Han undersökte dem med darrande hand. Der funnos en näsduk fuktad med blod, som om mördaren med densamma torkat af sina händer, och en påse med några papper uti. — Jag tror, mumlade Joc, i det han steg uppför trappan med dessa reliker, jag tror att vi nu ändtligen fått tag i en tråd. IV. När Susanna gick ned från Ellens rum, der hon tillbringat natten, och trädde in i tjenstfolkets sal, spratt hon häftigt till vid åsynen af kaninvaktaren Sideler, som satt framför spiseln och rörde i kolen. Hela det öfriga huset hade detta afstängda och ensliga utseende, som isar