Göteborgsposten – 5 mars 1860, sida 1

— Hvem kunde väl tro i går afton, då vi skiljdes åt, sade han till öfversten, att någonting så förfärligt skulle hända i dag på morgonen! Pastor Orme tryckte under tystnad handen på sin aflidne väns bror. Den hederlige mannen förebrådde sig sjelf att han dömt allt för hastigt och strängt. — Öfverste Mowbray skall enligt all sannolikhet, återtog mr Elworthy, icke komma i tillfälle att utföra det värdiga och ädla beslut han nyss sade sig ha fattat. Man betraktade hvarandra med förvåning. — Har ni återfått testamentet? frågade öfverste Butler. Notarien svarade nekande. — Hyser ni något hopp om att återfinna det? — Nej, icke för tillfället; men det finnes tvenne testamenten, hvilka äro båda lika riktiga och lagenliga. Det ena förblef i min klients ego; det andras öde kännen J. På de närvarande tjenstemännens begäran undersökte nu läkaren likets fickor och påträffale tvenne nycklar, af hvilka den ena passade till en stor ekebyrå, der sir William vanligen brukade förvara sina papper; den andra öppnade ådorna i bordet, bredvid hvilket sir William, satt, då han blef mördad. Byrån öppnades först af öfverste Butler: