esset —————— — ——— — R——— Or. genast tillbaka till sin förra ankarplats, hvar est de nästa morgon fingo en kontravisit a ståthållaren, som de trakterade med cham pagne. Sedan han lemnat dem ett qvitto fö de emottagna depescherna, tog han och svite afsked under många komplimanger. Främlirgarne hade gerna velat se någo mera af den märkvärdiga staden, som betrak tas såsom Kinas Paris och såsom hufvudsäte för kejsarrikets finaste bildning och civilisa tion, och som är så rik på märkvärdigheter att beskrifningen derpå upptager icke min dre än åtta oktavband. De hade troliger äfven erhållit tillåtelse att bese staden, on de hade med mera ifver anhållit derom ho: ståthållaren. Men då de visste huru lätt ki nesiska auktoriteters misstroende väckes, och då de fruktade att gå förlustiga frukter af sin diplomatiska seger, så afstodo de frår tillfredsställandet af sin nyfikenhet. På väger till ståthållarens palats hade de icke kunna observera mycket af omgifningen, emedan ga. torna voro så fullpackade af menniskor. Hvad som de i främsta rummet observerat, var de i alla riktningar hvarandra korsande kanaler. na, som, med sina höga, om Rialto erinrande bågbryggor och sin infattning af liksom wu vattnet uppstigande palatser, påminte om Venedig. Å I någon mån höllo de resande sig skadeslösa genom en färd genom den s. k. vattenförstaden. De seglade i denna afsigt utfor den stora kanalen omkring två engelska mil och funno den öfver hufvud hundrade fot bred, så vidt detta kunde låta sig bestämmas, der det var svårt att skilja vatten och land från hvarandra. Ty kanalen var så betäckt med båtar och vatten — och landtbefolkningens boningar liknade hvarandra så mycket att gränsen icke var lätt att finna. En smal passage var lemnad öppen, och genom denna passerade fartyg af alla slag i den tätaste trängsel, som blott kan jemföras med den på en af de lifligaste londonergatorna såsom t. ex. Fleetstreet. Färgbåtar foro så leligt tvärt öfver denna passage och voro så ungt lastade som omnibussar; tunga lastbåar summo långsamt framåt och voro lika nycket i vägen för hvar och en som brygsornas stora rullvagn är det på Fleetstreet. Lätta tonkabåtar med en eller två passageare och styrda af ett roder i bakstammen lingrade sig vigt genom denna hvimlande kara af fartyg. Stora passagerarebåtar, som egelmässigt afgå från Sutschau till Hangtchau, Tschangtschan och andra aflägsna stäler, hade trädt i de fordna postvagnarnas tälle. I stället för den förnäma verldens priatåkdon såg man här präktiga mandarinjoner med en jättestor regnskärm fästad vid maten och en gonggong framför kajutdörren, vilken en betjent då och då aflockade väliga toner. Man såg ännu brokigare målade nker, från hvilka ljödo klara röster, högudda skrattsalfvor och musik. Genom den rsande samlingen for en grönsakshandlande ed sin lilla täckta båt, som såg ut som en